Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ctgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan, adr.
Hollàndaregatan 20,
Stockholm. Publikationsorgan för
Svenska Uppfinnareföreningen.
Bilaga: Svensk Tidskrift /ör
Industriellt Rättsskydd,
innehållande redogörelser för
patent m. m. utfärdade av
K. Patent- och Registreringsverket
Nr 48 STOCKHOLM DEN 27 NOVEMBER. 1929
Innehåll. Ind. Norden:o Ingenjören och kulturutvecklingen. Av övering. fil. dr I. Svedberg. — Fyrtio år som ingenjör-emigrant i
USA. VI. Av ing. G. A. Åkerlund. — Ny typ räknesticka. — Föreningar. Sammanträden. — Nya svenska uppfinningar. — Notiser. —
Sv. tidskr. f. ind. rättsskydd: Patentbeskrivningar. — Kungörelser ang. patent. — Eftertryck utan angivande av källan
förbjudes. — Red. påtager sig ej någon obligatorisk åsiktsöverensstämmelse med ärade förf. uttalanden.
INGENJÖREN OCH KULTURUTVECKLINGEN.
FÖREDRAG VID TIONDE ALLMÄNNA CHALMERISTMÖTET I GÖTEBORG DEN 4 NOV. 1929
I ANSLUTNING TILL CHALMERS TEKNISKA INSTITUTS 100-ÅRSJUBILEUM.
Av överingenjören, fil. doktor Ivar Svedberg.
(Manuskript för Ind. Norden.)
Herr ordförande, mina herrar!
Såsom en familj samlas till en högtidsafton ha ock vi
samlats hit i dag, innan vi i morgon gå att
högtidlig-hålla minnet av Chalmers tekniska läroanstalts
hedrande hundraåra kulturgärning, och åt mig har man
uppdragit, att vid detta tillfälle med några ord tala om
»Ingenjören och kulturutvecklingen» sannolikt därför
att jag vid så många andra föregående tillfällen i tal
och skrift berört olika delar av samma ämne.
Så mången annan har emellertid jämväl behandlat
detsamma, att det torde vara svårt att komma med något
nytt, och jag vill särskilt minna om de utmärkta
liknande föredrag, som hållits vid de ingenjörsmöten, som
varit anordnade i samband med firandet av
hundraårsjubileerna viel K. tekniska högskolan år 1927 och
Polyteknisk Læreanstalt innevarande år. Jag önskar
förutskicka detta, enär vad jag kommer att anföra nog
kommer att delvis sammanfalla med vad sålunda av andra
sagts, även om jag underlåter att i varje särskilt fall
betona det.
Det, att vid Chalmersska institutets jubileum samma
ämne åter kommer upp inför ingenjörerna här har
givetvis sin naturliga förklaring: Det är ju inte så underligt
om när »Alma mäter» fyller 100 år de av hennes barn,
som då få vara med i en stund av gemensam samling
önska överblicka det arbete, som under den förgångna
tiden uträttats och skåda framåt emot tid och arbete,
som stundar.
*
All mänsklig strävan skall ju vara inriktad på att
göra livet lyckligare och rikare för alla och den mån,
i vilken detta förverkligas, är måttet för
kulturutvecklingen. Ingen människa är fritagen från att fullgöra sin
andel i det arbete som kräves — att sedan den ena gör
litet eller intet, den andra mycket är en sak för sig.
För en var föreligger plikten att fullgöra sitt arbete
så gott han kan, men ock rätten att få arbetet rätt
uppskattat, erkänt och lönat.
Skulle man blott döma efter för alla synbara och
gripbara resultat, är jag rädd för att man i fråga om
olika arbetens betydelse sinsemellan skulle komma till
mycket orättvisa slutsatser. Ville man exempelvis i vår
tekniskt betonade tid anställa en folkomröstning om
vilket yrke eller vilken vetenskap, som vore den
förnämsta, skulle utan tvivel ingenjören och
ingenjörsvetenskapen komma att få en mycket framstående
placering, och detta är lätt att förstå. Ingenjörsarbetets
frukter manifestera sig ju i form av förbättrade
produktions-och kommunikationsmedel, ökade möjligheter till
bekvämlighet etc, något som kan förstås och uppfattas av
en och var. Ingenjören har en stor fördel däruti, att hans
arbetsresultat framträder så kraftigt, liksom t. ex. den
praktiserande läkarens, medan däremot de, som syssla
med mera subtila ting eller med rent teoretiskt
vetenskapligt arbete ha svårt att bliva förstådda.
Den vetenskapliga forskningen är ju dock
grundläggande för allt vetande, och på alla områden bedrives
den alltmera intensivt och med allt fullkomligare
hjälpmedel och metoder.
I mån som vetenskapsmannen vinner ökad kännedom
om materiens struktur och därinom verkande krafter
blir hans arbete till gagn för alla, och ökas vår
tacksamhetsskuld till honom.
På ingenjören ankommer det att på av
vetenskapsmannen inom fysikens och kemiens områden lagd gruncl
bygga vidare och att till människornas gagn söka
värdefulla tillämpningar.
Men människan lever ju ej blott av bröd, och under
arbete och köpenskap för tillgodoseende av det mera
materiella får man ej glömma, att rent andligt arbete är
minst lika viktigt: lärarens, författarens, konstnärens,
lagstiftarens etc, och sitt varma erkännande kan man
oförbehållsamt skänka åt allt detta, utan att det egna
värdet på något sätt underkännes eller lider skada.
Ingenjören både kan och skall det.
I varje fall torde dock ingenjören med full rätt våga
tro, att hans insats i kulturarbetet genom sin betydelse
är minst lika stor som vilken som helst annans och
förstå att detta alltmera erkännes.
Så har nämligen ej alltid varit fallet.
Teknikens starkt materiella läggning har länge
försvårat erkännandet av tekniskt-vetenskapligt arbete
såsom vetenskapligt, och detta är nog så naturligt. Studiet
av naturvetenskaperna hade ju länge uteslutande sin
rätta hemort vid universiteten, och resultaten kommo
fram i lärda avhandlingar, som i och för sig ansågos
vara det viktigaste av allt och nära nog målet för all
strävan. Teknikens män, som tillämpade de av vetenska-
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1878
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 11:02:20 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/indunord/1929/0391.html
