Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan, adr.
Holländaregatan 20,
Stockholm. Publikationsorgan för
Svenska Uppfinnareföreningen.
Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd,
innehållande redogörelser för
patent m. m. utfärdade av
K. Patent- och Registreringsverket
Nr 52 STOCKHOLM DEN 27 DECEMBER. 1929
Innehåll: Ind. Norden: Redaktionens nyårshälsning. — Användning av aluminium inom skeppsbyggnadsindustrin. Av ing. E.
Hallström. — Fyrtio år som ingenjör-emigrant i USA. (Slutet.) Av ing. G. A. Åkerlind. — Prisuppgifter på järn. — Föreningar. — Nya
svenska uppfinningar. — Notiser. — Innehållsförteckning t. Ind. Norden 1929. — Svensk tidskr. f. ind. rättsskydd:
Patentbeskriv-ningar. — Innehållsförteckning t. Svensk tidskr. f. ind. rättsskydd 1929. — Kungörelser ang. patent. — Red. påtager sig ej någon
obligatorisk åsiktsöverensstämmelse med ärade förf. uttalanden. Eftertryck utan angivande av källan förbjudes.
Detta år, 1929, har varit ett märkesår inom cle tekniska områdena i många avseenden.
Utvecklingen skyndar framåt, jämnt eller språngvis såsom en brigad infanteri för att erövra en fientlig
skyttegravslinje. När målet uppnåtts, kan det emellertid hända, att skyttegraven befinnes — tom: man
har segrat endast över en sträcka terräng och den eller det, som skulle angripas, befinner sig ett gott
stycke längre bort och i en kanske svårangripligare position. Titi på köpet har måhända terrängsegern
vunnits med svåra förluster av folk. Är denna bild från ställningskrigets dagar att acceptera såsom
karakteristisk för vår tids »världskrig» på kulturens fält? Ar vårt öde att endast rusa fram mot
tomheten? Betyda alla dessa uppfinnare- och ingenjörsbragder, alla dessa vetenskapens triumfer, alla
dessa skönkulturens applådnummer endast och allenast pius minus noll för människosläktets välgång?
Med andra ord: är lyckobegreppet vid närmare granskning att anse helt enkelt som en absolut konstant f
Man frågar sig detta och det gives kanske, när allt kommer omkring, endast det svaret: Grubbla
ej däröver, utan tag din spade och följ den vise mannens råd och sköt din trädgårdstäppa! Med det
rådet kan uppfinnaren och teknikern komma långt fram på sin egen samvetslyckas väg. Det behövs
blott en smula optimism i övervikt för att den rätta sidan av vågen skall ge sitt utslag.
Alltså, gode läsare och vän av Industritidningen Norden: låtom oss alla hoppas på en god mening
uti det hela och i synnerhet det, som var och en strävar med till nödtorft och allas bästa, så att
vi nå terrängavsnittet, där 1930 slutar, med bravur och finna den fientliga skyttegraven ej tom utan
fylld av besegrade, undergivna motigheter, må vara, att åtskilliga sluppit undan — vilket man ju ej
kan hjälpa ■—• till nästa avsnitt. Med denna anspråkslösa filosofi tillönskas allom och envar ett gott
nytt år.
Redaktionen av
Industritidningen Norden jämte Svensk Tidskrift för Industriellt Rättsskydd.
ANVÄNDNING AV ALUMINIUM INOM
SKEPPSBYGGNADSINDUSTRIN.
Under de senaste årtiondena har användningen av
aluminium för skilda ändamål tilltagit i så hög grad, att
denna metall nu kan räknas till de mest använda
icke-järnmetallerna; blott koppar, bly och zink brukas i
större utsträckning än aluminium.
Inom skeppsbyggnadsfacket ligga förhållandena,
väsentligt ogynnsammare till för utnyttjande av
aluminium, emedan vid fartyg betydelsen av den egna vikten
är relativt mycket mindre. En större bärighetsförmåga,
som kan uppnås genom användning av lättare metaller,
spelar dock i många fall en väsentlig roll.
Om användningsmöjligheterna för aluminium inom
skeppsbyggnadsfacket höll för kort tid sedan en
engelsk ingenjör, mr Painton, ett föredrag i tekniska
föreningen i Belfast. Inledningsvis framhöll mr Painton, att
man redan för årtionden sedan försöksvis använt
aluminium inom skeppsbyggnadsfacket; ja, man har redan
försökt att framställa hela fartyg av aluminium. Åren
1892—94 byggde franska marinen torpedbåtar av 20
m längd, som uppnådde en för teknikens dåtida
ståndpunkt utomordentlig hastighet. Även en segeljakt
byggdes av aluminium, men blevo dessa fartyg, trots skrovens
strykning med skyddsfärger, utsatta för så stark
frätande åverkan, att byggandet av aluminiumbåtar måste
uppgivas. Liknande resultat gåvo senare försök att
tillverka hela båtar av aluminium. Anfrätningen berodde
huvudsakligast på, att den använda aluminiumen hade
en sammasättning, som ej kunde motstå havsvattnets
inverkan.
Under de senaste åren har man gjort stora framsteg i
metoderna för framställning av saltvattensfasta
legeringar. Kännedomen om korrosionsbeständiga legeringar
främjades genom omfattande försök och genom
erfarenheter från elektriska industrin, vilken, liksom
skepps-byggnadsfacket, hade gjort dåliga rön av användning av
aluminium men lyckats finna fullkomligt brukbara
legeringar.
Ett stort antal av de på senare tid gjorda försöken att
använda aluminium om bord å fartyg får tillskrivas
krigsmarinerna, vilka, synnerligast efter
Washingtonöverenskommelsen, som begränsade krigsfartygens
tonnage, hava börjat draga nytta av aluminium och andra
lättmetaller för många olika ändamål. I största
utsträckning har detta skett beträffande skeppsmaskiner, då i
maskinrummet maskindelarna måste vara försedda med
ett lätt oljeöverdrag till förhindrande av korrosion.
Däremot äro betingelserna på de övre däcken, som äro
utsatta för växelvis inverkan av salthaltig, fuktig luft
och torr luft, mycket ogynnsamma. Vid anställda
försök, vid vilka aluminiumlegeringar på konstlat sätt
utsattes för dylika växlande, ogynnsamma påverkningar,
visade det sig att legeringar med silieiumtillsats voro
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
