Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Individualism och uppfostran - 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Klargörandet häraf kräfver själffallet meddelande af ett visst mått
litteraturhistoria — muntligen eller ur bok, det kan bero af läraren
— men naturligtvis främst som medel att förstå litteraturen.
Bland de inflytelser, som sålunda komma i fråga att
klargöras, äro emellertid äfven några af allmän art, hänförande sig
till den tid och det folk skalden tillhörde. När Leontes
proklamerar att „Zeus grundar ytterst allt på aktning äfven för den
svages rätt“ så är detta samma sak som Petrus’ „Äfven med
tiggarn är Gud och beskyddar hans hvila på muren“. Men denna
uppfattning har sin rot ej blott i Runebergs eget skaplynne,
framträdande i så många drag i hans ungdom, utan ock i hans
beundran för finska folkets hjälpsamhet mot tiggare, likasom
„aktningen för den svages rätt“ är grundvalen för vår nationella
tillvaro. Fullföljer man undersökningen på detta sätt i olika
afseenden, så finner man huru Runeberg i sig upptagit tidens och folkets
högsta och bästa idéer samt åt dem gifvit diktens förklarade
uttryck. Så blir han representativ för sin tid och sitt folk och
verkar därigenom än mäktigare på oss. En individ af högre
ordning, finska folket, träder oss till möte, och vi känna oss manade
att vara detta folks uppfattning trogna, likasom Runeberg var,
emedan vi just så kunna vara oss själfva, vara någonting alls —
på samma gång vi undgå att vara oss själfva nog.
Och gå vi så ett steg vidare, så kunna vi på samma sätt
betrakta t. ex. Franzén och Topelius samt finna ytterligare ett
orsakssammanhang. Trots individuella olikheter, trots olika
tidsförhållanden, visa dessa författare en frändskap med Runeberg,
hvilken kräfver förklaring. Och förklaringen ligger i att de alla
tre äro nationella; alla ha de stått under inflytande af stora
historiska orsaker, hvilka, länge fortfarande eller ofta upprepade,
bestämt folkets lynne och åskådningssätt. Och kan man redan i
Kalevala upptäcka likartade uttryck för folkanden, så stärkes
känslan af denna nationella egendomlighet än mer.
Men denna nationella egendomlighet behöfver ingalunda
därför vara nationell ensidighet. Om de lifsformer, i hvilka Kalevala
främst rör sig, hemlifvet och naturlifvet, äro betingade af
nationella förhållanden (i motsats mot t. ex. krigarlifvets öfvervikt hos
fornskandinaverne) så är dock förhållandet till de makter som
styra tillvaron framställdt i hög grad universellt. Och detsamma
är förhållandet med våra stora skalder. De ha alla stått på
höjden af sin tids bildning, de ha alla omfattat tidens högsta andliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
