- Project Runeberg -  Om inflytelse, eller gemenskapen emellan själ och kropp /
31

(1796) [MARC] Author: Emanuel Swedenborg Translator: Gabriel Andersson Beyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Inflytelse - 11. IX. At andeligt ikläder sig naturligt...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tills wi komma till det första, som är Gud. Dessutan
är sielfwa lifwet den första orsaken och ett enda, derföre
är det oskapeligt, men i högsta måtto inflyteligt, från
dess källa in uti alla organicerade former, passande till
emottagelsen: sådane former äro alla och hwarje ting,
alt efter sitt slag, uti hela den skapade werlden. Monga
tro at siälen äger en lifs orsak, som är dess egna lif, och
således at människan, emedan hon lefwer af siälen,
lefwer af sitt lif eller af sig sielf, men icke af lifwets
inflytande från Gud. Dessa inweckla och förwilla sitt
andesinnes omdöme uti bedrägeligheter, och blifwa
wanmäktiga uti forskning om andeliga ting, hwarefter de stadna
uti en irrgång (labyrint), hwarifrån de icke kunna leta
sig ut; de äro alldeles som de bodde uti djupa jord-kulor,
där de lefwa uti ewigt mörker. De nödwändiga
slutfölgder af dessa människors bedrägeliga grundmeningar
äro faseliga, såsom at Gud ingutit sig i människor, (så
at människor äro Guds öfwerdrag,) hwarigenom hwarje
människa är en slags Gud, som lefwer af sig sielf:
likaledes at hon äger i sig sielf tro och kärlek såsom sin egen
rikedom, och icke från Gud, förutan flere grofheter, som
endast anstår mörksens andar, hwilka, under wistandet i
denna werlden, ansågo naturen för lifwets Gud och alla
tings uphof. Jag hörde en gång en röst från himmelen
af en som sade, at, „om det war en enda gnista af lif
uti människan utgående från henne sielf, och icke från
Gud (genom en beständig inflytelse,) så skulle himmelen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 17 19:59:52 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inflytelse/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free