Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Inflytelse - 11. IX. At andeligt ikläder sig naturligt...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nils wi komma till det försia, som är Gud. Dessytan
är sselfwa lifwet den försia orsaken och ett enda, derföre
är det oskapeligt, men i högsta måtto inslyteligt, från
dess källa in uti alla organicerade former, passande tik
emottagelsen: sådane former äro alla och hwarje ting,
alt efter-sitt slag, uti hela den skapade werlden. Monga
tro at siälen äger en lifs orsakf som är dess egna lif, och
sledes at människan, emedan hon lefwer af siälen,
lefwer af sitt lif eller af sig sielfy men icke af lifwets
insspfande från Önd. Dessa inweckla och försoilla site
andesinnes omdöme untti bedrägeligheter, och blifva
wanmäktiga uti forskning om andeliga tiug, hwarefter de siadna
uti en irrgång (labyrint), hwarifrån de icke kunna leta
sgg ut; de äro alldeles som de bodde uti djupa jord-kulor,
där de lefwa uti ewigt mörker. De nödwändiga
slutfölgder af dessa människors bedrägeliga grundmeningar
äro faseliga, säsom at Gud ingutit sig i människor, (så
at människor äro Guds öfwerdrag,) hwarigenom hwarje
människa är en slags Gud, som lefwer af sig sielf:
likaledes at hon äger i ssa stelf tro och kärlek säsom sin egen
rikedom, och icke från Gud, förutan slere grosheter, som
endast anstår mörksens andar, hwilka, under wistandet i
denna werlden, ansågo naturen för lifwets Gud och alla
tings uphof. Jag hörde en gåns en röst från himmelen
af en som sade, at, „om det war en enda gnista af lif
uti människan utgående från henne sself, och icke från
Gud (oenom en beständig instytelse,) så skule himmelen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
