Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Inflytelse - 11. IX. At andeligt ikläder sig naturligt... - 12. X. At andeligt, således iklädt det naturliga...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med alt hwad där är icke wara till, följakteligen ikke
heller någon för sawling å jorden, och således icke något
ewigt lif! Se mera om denna saken uti werket om
den ägtenskapeliga kärleken, No. 132 till 136.
At andeligt, således iklädt det naturliga hos
människan gör, at hon kan lefwa förnuftigt och
sedigt, och således wara andeligen naturlig.
Denna sanningen är en nödwändig fölgd af det
föregående uti No. 9; ty såsom ssäälen beffändigt tar
emot iaflhytelse af lif frdån Gud, så öfwerlämnar den
äfwen lif åt kroppen, medelst inslytelse igenom andesallnet,
hwarest hon uti ben allranärmaste förening giör at
kroypen likasom lefwer; häraf weta wi genom ärfarenhet,
at andeligt förenat med naturligtj eller en lefwande kraft
med ett liflöst ämne), giör at människan talar förnustigt
och lefwer sedigt. Det ser ut som tangan och läpparte
falte, samt at armar och händer werkade genom egen
lifskraft; men det är tankan som talar, och willjan som
werkar, ty tankan och willjan som äro andeliga, werka
genom deras tillhörande werktyg, hwilka äro naturliga,
emedan de äro formade utaf naumliga werlden. Åt så
ät, synes tydeligen då man öfwerwägar, at om tankan
uphör hos människan, så uphör äfwen talet, likaså om
wiljan uphör hos människan, så uphör gärningarna, och
lemmarna blifsa orörliga i samma ögnablick. Förenin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
