Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Inflytelse - 14. XII. At förståndet hos Människan genom förnuftets upodling... - 15. XIII. At hos Djuren förhåller det sig helt annorlunda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
annorlunda är det med den lyckliga siälen, som med
wishet i förståndet kufwar willjans oordenteliga
naturliga begär: hos sådane äro förståndet och willjan uti den
wänfastaste öfwerensstämmelse; wishet och kärlek äro
oskiljaktigt förenade i ägtänskap, och deras lott är med
Änglarne uti evig wälsignelse.
XIII.
At hos Djuren förhåller det sig helt annorlunda.
15. De som döma af blotta utseendet eller efter
sina kropps sinnen, äro snare at tilldöma de oföruftiga
diuren både willja och förstånd, lika så wäl som
människan, och at tro det skillnaden består endast däruti, at
människan kan tala, och således med ord uttrycka sina
tankar och begär, då djuren göra det endast med
framljudande af ett otydligt läte; likwist hafwa de
oförnuftiga djuren hwarken willja eller förstånd, utan endast
något, som har en slags likhet (analogon) med båda.
Det är icke kånsten at tala, som utmärker en människa,
utan det är hennes förstånds förmögenhet at kunna
uplyftas öfwer willjans begär, för at därigenom uti en
högre ställning examinera, dömma, och tillbaka hålla
begären; deremot ledas diuren blindt af sina naturliga
begär; sålunda kan den endast sägas wara människa, som
håller willjan under förståndets styrsel, men djurets
egenskap är, at willjans begär styr det så kallade förståndet.
Häraf följer, at människans förstånds förmögenhet är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
