Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Inflytelse - 14. XII. At förståndet hos Människan genom förnuftets upodling... - 15. XIII. At hos Djuren förhåller det sig helt annorlunda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
annorlunda är det med den lockliga siälen, som med
wishet i förståndet kufwar willjans oordenteliga
natarliga begär: hos sädane äro förständet och willjan uti den
wänfastaste öfwerenestämmelse; wishet och kärlek äro
oskiljaktigt förenade i ägtänskap, och deras lott är med
ÅÄnglarne uti evis wälsignelse.
2 XIII.
At hos Djuren förhåller det sig helt annorlunda.
15. De som döma af blotta utscendet eller efter
smna kropps sianen, äro suare at tilldöma de oförnftiga
diuren både willja och förstånd, lika så wäl som
människan, och at tro det skillnaden består endast däruti, at
männissan kan tala, oc säledes med ord uttrycka saa
tankar och begär, då djuren göra det endast med
framljudande af ett otydligt läte; likwist hafwa de
oförnuftiga djuren hwarken willja eller förständ, ntan endast
något, som har en slags likhet (analogon) med båda.
Det är icke kånsten at tala, som utmärker en människa,
Utan det är hennes förskänds förmögenhet at kunna
uplyftas öfwer willjans begär, för at därigenom uti en
högre ställning examinera, dömma, och tillbaka hålla
begären; deremot ledas diuren blindt af sina natarliga
begär; sålunda kan den endast sägas wara människa, som
håller willjan under förståndets styrsel, men djurets
egenskap är, at willjans begär styr det så kallade förständet.
Häraf följer, at mänaiskans förständs förmögenhet är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
