Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmänna anvisningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLMÄNNA ANVISNINGAR
Innehållsförteckning. 1 början på de stör*
re avsnitten finnas utförliga innehållsför*
teckningar. I vissa fall finns även en spe*
ciell tabellförteckning. Innehållsförteck*
ningen i början på varje del har härige*
nom kunnat göras relativt kortfattad.
Rubriker. Avsnitten (t. ex. Matematik,
Mekanik osv.) börja på högersida (ibland
användes motstående vänstersida till tabell*
förteckning, hänvisningar etc.).
Kolumntiteln på vänstersidorna är av*
snittets titel, på högersidorna löpande ka*
pitelrubriken inom avsnittet. I vissa avsnitt
t. ex. Kemiska trivialnamn upptar högra
kolumntiteln första och sista uppslagsor*
det på resp. sida (uppslag).
De större avsnitten äro indelade i kapi*
tel numrerade med arabiska siffror. Kapi*
telrubriken är satt med halvfet cicero och
understruken med ett streck. I vissa mind*
re avsnitt äro onumrerade cicerorubriker
jämställda med kapitel, ehuru de ha ringa
omfattning. Större underavdelningar inom
ett kapitel äro försedda med rubrik i halv*
fet korpus. Därjämte finnas endast rubri*
ker i petit halvfet, som i regel har satts
på samma rad som den följande texten.
För dessa rubriker har ingen sträng syste*
matik eftersträvats. De äro till för att un*
derlätta sökandet. (De typografiska nam*
nen cicero etc. förklaras på s. 1020).
Tabeller och figurer äro icke numrera*
de i löpande följd för varje del. De äro
icke heller numrerade för varje avsnitt
(t. ex. Matematik, Mekanik osv). I stället
har valts numrering för varje kapitel inom
resp. avsnitt (t. ex. Ramar, som är kapitel
5 av avsnittet Hållfasthetslära, har dem
numrerade tab. 5: 1, resp. fig. 5/1 osv.).
Orsaken härtill är, att redaktionen velat
underlätta införandet av nya tabeller och
figurer i kommande upplagor utan att hu*
vudnumreringen behöver ändras. Vid hän*
ALLMÄNNA DELEN
visningar till figurer och tabeller skall all*
tid anges sidan i verket, t. ex. se fig. 4/2
s. 369. Härigenom kan aldrig något miss*
förstånd uppstå. En figur resp. tabell tor*
de lättast återfinnas medelst detta system.
I en tabell använda förkortningar för*
klaras i direkt anslutning till denna. I
vissa fall anges dock de använda förkort*
ningarna endast under den första tabel*
len i resp. kapitel.
Tabeller och figurer äro i regel försedda
med rubriker resp. figurtexter.
Figurer av elementär betydelse ha gjorts
relativt stora. I övrigt har det begränsade
utrymmet krävt små figurer. Sektionering
har angetts med jämn grå ton. Vissa fi*
gurer äro dock sektionerade på för rit*
ningar vanligt sätt. I avsnittet Mekanik
betecknas dock stundom yta med ton.
Litteraturanvisningar finnas i direkt an*
slutning till texten; vid vissa större avsnitt
ha de även sammanställts i början.
Enheter. I verket använda enheter och
måttsystem behandlas i avsnittet »Enhe*
ter och måttsystem» s. 179. I huvudsak
har det rationaliserade MKS*systemet an*
vänts. I vissa mekaniska sammanhang,
t. ex. mekanik och hållfasthetslära har
använts kgf som kraftenhet. Med hänsyn
till verkets praktiska användbarhet har
detta för närvarande ansetts riktigast. I
alla fysikaliska sammanhang användes
kilopond, kp (jämför s. 198).
Typografin är tvåspaltad av utrymmes*
skäl. Enspaltad uppställning användes en*
däst, då den ansetts överskådligare.
Vektorer äro i texten satta med frak*
turstil (f, f, s). I figurerna äro de ritade
med dubbla staplar på bokstäverna. 1
elektrotekniska samband ha dock använts
R, E etc.
XV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
