- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 1. Allmänna delen /
140

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MATEMATIK

ytan deformeras utan att tänjas (deforme*
ras »yttroget»), förändras ej kröknings*
måttet.

Krökningslinjer och asymptotlinjer. De kur*
vor på ytan, som i varje punkt äro tan*
genter till huvudnormalsnitten, kallas
krökningslinjer. De båda kurvskaror, som
äro tangenter till de normalsnitt, som ger
normalkrökningen 0 (krökningsradien oo)
kallas asymptotlinjer.

Ex.: Skruvytan: Z=fcarctgy+qc(V x2 + y2)

Denna alstras av en kurva z — q)(x), om
varje punkt på denna beskriver en skruv*
linje (s. 137).

k — O motsvarar en vanlig rotationsyta och
99 = 0 en vanlig skruvyta.

För undersökning av ytan är det lämp*
ligt att införa parametrar: u=\ x2 + y2
(punktens avstånd från z*axeln), v = den
vinkel, som denna sträcka vridit sig i för*
hållande till x*axeln. Ekvationen blir:

x — u eos v, y = u sin v, z = kv + qp(u)
Linjeelementet:

ds2= [1 + q>’ (u2)]du2 + 2k<p’ (u)dudv+
+ (u2 + k2)dv2

E=l + 9/2(u), F=k<f\u), G = u2 + k2
Tangentplanet:

x—x0 y—y0 z—z0
eos v sin v <P’(u)
—u sin v u eos v k

=0

eller: (x—x0)(k sm v—uf’{u) eos v) +

+ (y—yo)(~k eos v—u<p’(u) sin u) +
+ (z-z0)-u = 0

Normalens riktningscosiner:

k sin v—u<p’(u) eos v
~ Vk2 + u2[l + cp’2(u)]
Y_—(k eos v + uqp’(u) sin v)
V/c2 + u2[l + <p’2(u)]

Fig. 11/4. Ellipsoiden.

Z =

\k2 + u2[l + <p’2(u)]
Ytelementet: dS=Xk2 + u2[l + (p’2(u)] dudv

5. Andragradsytorna

1. Ellipsoiden. Reducerad ekvation:

a, b och c äro ellipsoidens axlar. (Fig. 11/4).

2. Enmantliga hyperboloiden (Fig. 11/5):

c2

3. Tvåmantliga hyperboloiden (Fig. 11/6):

1

a b2 c2

4. Könen (Fig. 11/7):

a b2 c2

Zi

y

Fig. 11/5. Fig. 11/6.

Fig. 11/5. Enmantliga hyperboloiden.
Fig. 11/6. Tvåmantliga hyperboloiden.

140

INGENJÖRS HANDBOKEN I

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:04:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/1/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free