Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tekniska systemet - Enheter utanför CGS-, MKS- eller tekniskt system - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Enheter utanför CGS-, MKS- eller tekniskt system
gaste storheterna, storhetsbeteckningarna,
enheterna och enhetsbeteckningarna i det
rationaliserade MKSssystemet. Vidare angis
vas MKSsenheternas reduktionstal till CGSs
enheterna. I ett orationaliserat system med
10"7
[Iq — 10~~ och £0 = -^j-äro enheterna des
samma utom för sådana, som innehålla
i reduktionstalet. För dessa fall erhåls
las i det orationaliserade systemet andra
enheter, vilka emellertid icke erhållit
några namn.
Inom teknisk litteratur angives stundom
enheten för magnetisk polstyrka såsom
1 amperevarvmeter = 10 e. m. e. i stället
för 1 weber = -y— • 108 e. m. e., i det att
4 n
kraften på en magnetpol satts till F = Bm
i stället för F~Hrr\.
Tekniska systemet
Inom mekaniken förekommer det teks
niska systemet med grundenheterna för
längd 1 meter, för kraft 1 kilogram och
för tid 1 sekund.
Tyngden G av en kropp är den kraft,
med vilken kroppen i lufttomt rum på*
verkar sitt underlag. Om man i ekvationen
F=c • a • m inför tyngden G av massan m
och tyngdkraftens acceleration g, fås
G = c-g-m. Ur båda ekvationerna fås
Q
F—–a. I det tekniska systemet är 1 kis
g
logram enhet för kraft och lika med den
tyngd, med vilken 1 masskilogram (dvs.
internationella prototypen för kilograms
met) i lufttomt rum drages mot jorden. Vid
jämförelse med kraftekvationen F = c • a • m
Q
där c sättes = 1, fås m =-, vilket bety?
8
der, att enheten för massan i det tekniska
/ kgs2\
systemet 1- är g masskilogram och sås
\ m /
lunda varierar från ort till ort.
Definieras 1 kg såsom tyngden av
1 masskilogram i lufttomt rum vid normaU
accelerationen g0 = 9,806 65 m/s2 är det teks
niska systemets massenhet = 9,soe 65 mäss*
kilogram och alltså konstant. Tyngden
kommer däremot att variera enligt formeln
Q
F=—- - g, där G0 är normaltyngden, dvs.
So
tyngden vid normalacceleration.
I detta system har alltså kraftenheten
samma namn som den internationellt fast*
ställda massenheten. Systemet har vidare
en massenhet, som till sin storlek icke
överensstämmer med den internationellt
antagna och som — vid viss tolkning —
är variabel med tyngdaccelerationen. En
annan olägenhet är, att fysikaliska tabells
verk ej kunna användas utan omräkning.
Systemet kan därför icke rekommenderas.
Anm.: Skall kraften definieras såsom
en tyngd böra enheterna 1 kilogramkraft
(1 kgf) eller 1 kilopond (1 kp) användas.
(Se s. 198.)
Enheter utanför CGS-,
MKS-eller tekniskt system
Volym. 1 liter (11) är volymen av 1 kilos
gram vatten vid temperaturen för dess
största täthet och under atmosfäriskt nors
maltryck.
1 1 = 1 000,027 cm3 (CGS) =
= 0,001 000 027 m3 (MKS).
Täthet mätes som massa per volymenhet.
1 kg/1 = 1 g/ml —0,999 973 g/cm3 (CGS) =
= 999,973 kg/m3 (MKS).
ALLMÄNNA DELEN
197
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
