Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Strömmande vätskor
Tab. 1:2. Koefficienten Cf för vatten i
Kutters formel (9).
R m Hyvl. trä Cement Ohyvl. trä Huggen sten Tegelmur Jord (giävd kanal)
0,1 71,6 55,6 34,5 16,3
0,2 76,1 62,4 43,o 22,2
0,3 77,9 65,3 47,7 26,3
0,4 78,8 66,9 50,6 29,4
0,5 79,3 67,9 52,7 31,9
0,6 79,7 68,7 54,2 34,o
0,7 80,0 69,2 55,4 35,8
0,8 80,2 69,6 56,3 37,3
0,9 80,3 69,9 57,i 38,7
1,0 80,4 70,i 57,7 39,8
2,0 81,o 71,3 60,9 46,9
3,o 81,2 71,7 62,o 50,2
4,o 81,3 71,9 62,6 52,2
5,o 81,4 72,o 63,o 53,5
Är väggens längd i strömningsriktningen
/, blir reynolds tal Re = v- l/v, och enligt
v. Kårmån friktionskoefficienten för
laminär: Cf= 1,327 Re’0’5 (8a)
turbolent: Cf = 0,o™ Re’0-* (8b)
I praktiken användes för vatten ofta
Kutters formel vid I>5 • 10"4
(9)
f iooYr
där b är en materialkonstant, beroende av
väggbeskaffenheten. Värdet på Cf för
olika R och några vanliga väggtyper fram*
går av tab. 1:2. Hastigheten beräknas
enligt (7).
Friktionsförlusten beräknas enligt Biels
formel (5) s. 286. Till de där angivna vär*
dena för a och f i ekv. (5a) tillkommer
för öppna kanaler och vatten:
a f
Tegelväggar ..............0,072 0,oo3 2
Murade stenväggar ........ O.iso 0
Råa stenväggar ............0,270 0
Jordkanaler, regelbundna vat*
tendrag ................0,soo 0
Vattendrag med stenar och
bevuxna stränder .. 0,750—1,060 0
Val av tvärsektion. En öppen kanal för
avrinning bör givas den sektion, som ger
största hastigheten. I Chézy’s formel (7)
s. 288 insättes r = f/u
>=C j/
fi
U
(7a)
och följer då, att detta uppfylles för Umin.
Lämpligaste tvärsektion för en grävd kanal
visas i fig. l/15b. Största v0 erhålles för
b=2]/–-r, då y = y1
r sin y (2—eos y) 1
För rektangulär sektion blir alltså b = 2H.
Utströmning genom öppning
Den utströmmande vätskmängden är
q = /a.f • v0 (10)
där p är en utströmningskoefficient<.l
Denna koefficient är icke entydigt be*
stämd utan är beroende dels av energiför*
lusten genom virvelbildning m. m., som
åstadkommer v0<V 2gh, och dels av vätske*
strålens kontraktion: f* = a+ß, där a är
hastighetskoefficient och ß kontraktions=
koefficient, vilka båda delar i praktiken
äro omöjliga att särskilja.
/
—-d->
Hd fi
1 0,8
2 à 3 0,82
12 0,77
14 0,73
36 0,i
~d
Diffusör, jfr fig. 1/11 /* = 0,5 à 0,7
fl = 0,96 a 1,5
Fig. 1/17. Olika typer av ansatsrör.
ALLMÄNNA DELEN
19
289
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
