Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Raka stänger och balkar
Tab. 3:1. Tetmajers formler för olika material.
Material E kgf/cm3 fffc max ff k *
Trä (furu eller gran) 100 000 293 293—1,94* 0... 100
Gjutjärn, grått ...... 1 000 000 7 760 7 760— 120A—0,53*2 0... 80
Götstål St 37 ........ 2 100 000 2 400 2 891—8,175* 60 ... 100
Götstål St 48 ........ 2 100 000 3 120 4 691—26,175* 60 ... 100
Götstål St 52 ........ 2 100 000 3 600 5 891—38,175* 60 ... 100
Nickelstål (<5 % Ni) 2 100 000 4 200 4 700—23,05* 0 ... 86
righeten att med tillräcklig noggrannhet
centrera belastningen.
Om knäckspänningen uppfyller villkoret
ff.^ff^i=a.p användes av v. Tetmajer
uppställda empiriska formler. Tetmajer er?
sätter Eulerhyperbeln inom område *—lQ
med en rät linje eller parabel. Knäckspän?
ningen antages aldrig överstiga materialets
stukgräns.
v. Tetmajers formler för olika material
återfinnes i ovanstående tab. 3:1.
Omega-metoden. I Tyskland användes se?
dan länge den s. k. omega?metoden för
beräkning av stängers knackning. Samma
metod kommer till användning i svenska
cement? och betongbestämmelserna. Meto?
den går ut på att beräkna strävan för van?
ligt tryck, dock med den skillnaden att
man i stället för den rådande tryckkraften
P inför en större kraft Pco. Faktorn 00 har
erhållit namnet avknäckningstalet och kan
definieras såsom förhållandet mellan den
tillåtna tryckpåkänningen och den tillåtna
knäckpåkänningen.
Enligt co?metoden erhålles sålunda di?
mensioneringsvillkoret
varvid ff. tn är den tillåtna tryckpåkän?
ningen.
Enligt statliga cement? och betongbe?
stämmelserna av år 1934 skall centriskt
belastad och i båda ändar åtminstone sido?
styrd dubbelarmerad mur, pelare eller
sträva åverkad av en tryckkraft P, om
slankhetstalet l/i är större än 50, med hän?
syn till faran för avknäckning beräknas
för kraften coP, där
/ I V
03 =0,60+0,000 16 I -T- I (13)
Vid slankhetstalet //z’^85 får den för
kraften wP beräknade spänningen vid
vanliga belastningsfall uppgå till högst
60 kgf/cm2.
En centriskt belastad oarmerad dylik
konstruktionsdel skall, om slankhetstalet är
större än 15, beräknas för kraften coP, där
o> = 0,775 + 0,ooi |yj (14)
Här betecknar l konstruktionsdelens teo?
retiska längd och i tvärsnittets minsta trög?
hetsradie. Tröghetsradien i beräknas utan
hänsyn till förefintliga armeringsjärn; vid
spiralarmering får hänsyn endast tagas till
kärnytan.
Normalbestämmelser för järnkonstruktioner
till byggnadsverk. Vid beräkning av
knäckbelastning hos en tryckt sträva med
konstant sektion skola för St 37 och St 44
gälla de knäckpåkänningar, som finnas an?
givna i tabell 3:2 samt å fig. 3/8 och 3/9.
De å nämnda figurer angivna kurvorna
för tillåtna knäckpåkänningar gälla för
vanliga belastningsfall.
ALLMÄNNA DELEN
331
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
