Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Raka stänger och balkar
T T
Fig. 3/34.
liten godstjocklek ligger skjuvcentrum i
sektionens hörn.
Skjuvspänningar i nitförband (fig. 3/34).
Skjuvspänningarna t verka förutom i
balktvärsnittet även i planet z = konstant
(||xy*planet). Vid ovanstående belastnings*
fall måste tvenne nitar överföra de på del*
ningslängden a i den gemensamma ytan
vid böjningen erforderliga skjuvspän*
ningarna t Man erhåller härvid skjuv*
kraften per nit
r 1 u TSa
1 nit ~ 2 ’ Txz I
* y
varvid 5 är den streckade strimlans sta*
tiska moment och Iy är den sammansatta
sektionens tröghetsmoment omkring y=
axeln.
Vridning av raka stänger eller
prismatiska kroppar
Beteckningar:
A = av randkurvan innesluten yta (vid
massiv sektion tvärsnittsarean)
b = bredd (minsta sidan) vid rektangu*
lär sektion
emin ~ minsta avståndet från vridcentrum
G = skjuvmodul
h = höjd (största sidan) vid rektangulär
sektion
Ip= polära tröghetsmomentet
K = formstyvheten
1 = stångens längd
Fig. 3/35.
M( — vridande momentet
q = r • t skjuvflöde
t= godstjocklek
W= totalt deformationsarbete
Wt = vridningsmotstånd (motståndsmo*
ment för vridning)
0 = vridvinkel
r= skjuvspänning
rt = vridpåkänning (maximal skjuvspän*
ning)
Om en prismatisk stång utsättes för ett
moment, som verkar vridande kring en axel
genom sektionernas vridcentra (^skjuv*
centra se s. 353, vid tvåfaldig symmetri
centralaxeln) uppstår en vridning, varvid
varje tvärsnittselement vrider sig som en
stel skiva (fig. 3/35). Långsgående fibrer
övergå härvid i skruvlinjer. Tvärsektio*
nerna förbli plana vid cirkulär sektion. Vid
andra sektioner inträder en välvning av
sektionen. En rektangulär sektion övergår
härvid i en sadelformad yta.
Spänningstillstånd
1 tvärsnittet uppträder, om sektionens
välvning ej förhindras, endast skjuvspän*
ningar. Den maximala skjuvspänningen
finnes invid randen av tvärsnittet. Skjuv*
spänningarnas riktning sammanfaller vid
randen med randkurvans tangentriktning.
En lika stor skjuvspänning uppträder även
i långsgående snitt. I sneda snitt mot axeln
uppträda även dragspänningar. En av hu*
vudspänningsriktningarna sammanfaller in*
ALLMÄNNA DELEN
355
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
