Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Statiskt bestämda plana fackverk
Följande schema kan lämpligen följas vid
ritande av kraftplaner för enkla fackverk.
1. På en skalenlig systemskiss över fack*
verket inritas alla yttre krafter (även
stödtrycken), så att de komma att ligga
utanför fackverket, enl. fig. 4/3 a och ej
som fig. 4/3 b visar. Upplagstrycken be*
stämmas.
2. De yttre krafterna tänkas förlängda
utåt i oändlighet. Fackverkets plan upp*
delas av dessa linjer och stängerna i ett
antal fält. I varje fält insättes en bok*
stav. Varje kraft, även stångkrafterna,
betecknas i det följande med de två
bokstäver, som höra till angränsande
fält.
3. Alla yttre krafterna avsättas till en slu*
ten polygon i den ordning, man finner
dem, när man går runt fackverket i en
bestämd riktning, som i det följande
anses vara medsols. Valet av denna rund*
gångsriktning är likgiltigt, men i fort*
sättningen måste man fasthålla vid den
en gång valda riktningen. I varje krafts
begynnelsepunkt sättes den bokstav,
som tillhör det fält, varifrån man kom*
mer, när kraften passeras vid rund*
gången medsols och i kraftens änd*
punkt den bokstav, som svarar mot det
fält, vartill man kommer vid passerande
av kraften.
4. En knutpunkt, där endast två stänger
råkas, uppsökes. Motsvarande slutna
kraftpolygon ritas. Därvid tillses, att
krafterna komma i den ordning, i vil*
ken man finner dem, när man går runt
knutpunkten medsols. Vid ritande av
knutpunktens kraftpolygon användas i
de yttre krafternas polygon redan in*
förda gemensamma krafter. Skulle knut*
punkten sakna yttre kraft, så skola dess
ramstångkrafter utgå från den punkt i
de yttre krafternas polygon, där de två
yttre krafterna råkas, mellan vilka ram*
stängerna finnas på systemskissen. Alla
Fig. 4/3.
krafter förses med bokstäver i enlighet
med anvisningarna i punkt 3.
5. Härefter uppsökes en ny knutpunkt,
där endast två obekanta förekomma,
och dess kraftpolygon konstrueras på
samma sätt som den första. Sålunda
fortsattes sedan från knutpunkt till
knutpunkt, tills alla knutpunkters kraft*
polygoner ritats, varvid redan bestämda
stångkrafter utnyttjas.
För en enligt ovanstående ritad Cre*
monaplan gäller följande satser.
Sats 1. Varje linje i systemfiguren mot*
svaras av en med densamma pa*
rallell sträcka i kraftplanen och
omvänt.
Sats. 2. Varje knutpunkt motsvaras av en
sluten polygon i kraftplanen, och
mot varje hörnpunkt i kraftplanen
svarar ett (eller flera) av de littré*
råde fälten i systemfiguren.
Sats 3. I kraftplanen utgår varje ram*
stångkraft från den punkt i de
yttre krafternas polygon, där de
två yttre krafter råkas, som verka
i stångens ändpunkter. Finnas
flera ramstänger mellan två knut*
punkter, angripna av yttre krafter,
så utgå alla dessa ramstängers
krafter i kraftplanen mellan de två
yttre krafterna.
Systemfigur och kraftplan kallas
reciproka figurer.
Ex. i.; Fig. 4/4 visar en s. k. parallellbalk,
belastad med krafterna Flt F2... F10, för
ALLMÄNNA DELEN
371
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
