Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLMÄNNA TEKNISKA MÄTNINGAR
Fig. 6/1. Imo=mätare.
och mot höljet. Då vätskan passerar mäta?
ren, bringas skruvarna i rotation, varvid
tätningen mellan dem förskjutes i axiell led
och verkar som en kolv, som ständigt rör
sig i samma riktning och som för varje
varv av skruvarna förskjutes ett stycke
lika med dessas stigning. Mittskruven dri?
ver räkneverket (sidoskruvarna löpa fritt
och tjänstgöra endast som tätningar), som
sålunda direkt anger den genomflutna
vätskemängden.
Skruvarna ha i vertikal led ett visst spel?
rum, varför de redan vid mycket liten
genomströmning lyftas från de undre
lagren, vilkas friktion då bortfaller. Här?
igenom ernås, att apparaten sättes i rörelse
även vid mycket liten genomströmmande
vätskemängd.
Fig. 6/2. Fig. 6/3.
Fig. 6/2. Strypfläns för
tryckdifferensmätning.
Fig. 6/3. Munstycke för tryckdifferens=
mätning.
Imo?mätarna tillverkas i 6 storlekar,
nämligen för 5, 7, 10, 20, 30 och 80 m3/h
vid ett tryckfall =10 m vattenpelare. De
utföras för både vatten, syror och andra
vätskor. Minsta mätbara vätskemängder
äro för de olika typerna resp. 3, 3, 5, 5,
5 och 15 1/h.
Litteratur: Wünsch u. Rühle, Messgeräte
im Industriebetrieb, s. 159—177; ATM J
122-2 - 122-12.
Tryckdifferensmätare och pitotrör;
utströmning
Tryckdifferensmätarna grunda sig på
det faktum, att om en vätska eller en gas
får passera en förträngning i en ledning,
uppstår en differens mellan trycken före
och i förträngningen, vilken differens är
beroende av strömningshastigheten och
därmed av den genomströmmande mäng?
den.
Förträngningen kan vara utförd som en
strypfläns (fig. 6/2), ett munstycke (fig. 6/3)
eller ett venturirör (fig. 6/4). Strypflänsen
är den enklaste och billigaste anordningen,
men är känslig för smuts och ger vid små
rörvidder mindre noggranna resultat än
munstycket, då rörytans skrovlighet spelar
en större roll än vid detta. Venturiröret är
dyrbarast och kommer till användning, då
man önskar minsta möjliga tryckförlust i
stryporganet.
Betrakta nu fig. 6/4 och inför följande
beteckningar:
440
Fig. 6/4. Venturirör.
INGEN 1ÖRSHANDBOKEN I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
