Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tid- och hastighetsmätning; mätning av snabba förlopp - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLMÄNNA TEKNISKA MÄTNINGAR
5:e rördiametern efter matstället rekom*
menderas. Dessutom böra mätningar före*
tagas i minst 7 punkter på vardera av
tvenne mot varandra vinkelräta diametrar
av röret, varvid mätpunkterna skola ligga
tätare utåt rörväggen. Flygelns diameter
bör vid stora sektioner vara mindre än
avståndet från yttersta mätpunkt till rör*
väggen, vid mindre sektioner kan den
få utgöra 4/3 av detta avstånd.
Hydrometriska flyglar kunna icke an*
vändas för mätning av mycket små has*
tigheter, då de löpa med viss eftersläpning
i förhållande till strömningen.
Hastigheter hos fria luftströmmar, så*
som vindhastigheter, mätas med anemo=
metrar, som äro snarlika de hydrometriska
flyglarna. De förses med räkneverk, var*
med rotationshastigheten bestämmes.
För anemometrar gäller formeln
w-w0 + k-n (16)
där w är vindhastigheten, k en instrument*
konstant och n varvtalet.
Turbinmätarna drivas av en vätskeström,
som är vinkelrät mot turbinens axel. Så*
dana mätare användas mycket för mätning
av vätskemängder i slutna ledningar.
Litteratur: Wünsch und Rühle, Messgeräte
im Industriebetrieb, Springer, Berlin 1936,
s. 171—173 och 177—182; ATM V 1234—
1, V 1234-2, J 1235-1, J 1235-3, J
122—13.
Kap. 7. Tid- och
hastighetsmätning; mätning av snabba
förlopp
Enheter för tidmätning och hastighetsmät*
ning, se Enheter och måttsystem.
Tidmätning
Här skall icke närmare ingås på de ur,
varmed tiden på dygnet anges. Nämnas
må endast, att man för detta ändamål
förfogar över instrument, som ifråga om
precision överträffa alla andra mättekniska
verktyg (speciella pendelur, Shortur, ex.
Stockholms observatorium, kvartsur, ex.
Physikalisch*technische Reichsanstalt). Det
relativa felet hos dessa bästa precisionsur
är av storleksordningen 10"8.
Inom tekniken har man behov av att
mäta kortare tidsintervall och kraven på
noggrannhet äro mindre. Man använder
sig av: stoppur och kronoskop, mekaniska
och elektriska kronografer.
Stoppur äro vanliga ur, oftast i fickurs*
format och försedda med anordningar för
urets startande och stoppande vid en god*
tycklig tidpunkt. Efter stoppandet kunna
visarna återföras till nolläge. Omlopps*
tiden är vanligen en halv eller en minut,
indelningen i 1/10 eller 1/5 sekund. Ofta
finnes en särskild minutvisare, vars om*
loppstid är 15—30 minuter. Gångtider upp
till storleksordningen ett dygn.
Noggrannheten hos ett stoppur är olika,
minsta gång 0,2 s/dygn. Felet vid en mät*
ning med stoppur är huvudsakligen be*
roende på operatörens reaktionstid och
ligger vid 0,i—0,2 s.
Kronoskopen äro förbättrade stoppur med
en noggrannhet av i bästa fall 0,ooi s och
med mätområde från 0,i s till en timme.
Instrumenten med största mätområdet äro
utrustade med olika skalor för minuter,
sekunder och 0,oi sekunder.
Kronoskopen kunna även utföras skri*
vande och falla då under gruppen
mekaniska kronografer. Registreringen sker ge*
nom ett skrivstift på en pappersremsa.
Pappershastigheten varierar mellan 5 mm/s
och 100 mm/s, avläsningsnoggrannhet ned
446
INGEN 1ÖRSHANDBOKEN I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
