Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kisel - Bor - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OORGANISK-KEMISKA FÖRENINGAR
tung färglös gas med svagt sur smak. Dess
vattenlösning har svagt sura egenskaper,
vilket tillskrives den hypotetiska före?
ningen H2C03, kolsyra. Kolsyrans salter
karbonaterna, äro svårlösliga med undan*
tag av Na, K, Rb, Cs och NH4*före*
ningarna.
Koldioxid är slutnedbrytningsprodukten
för organiska kolföreningar i djurlivet.
Kolsyra och vatten assimileras av växterna
och uppbyggas med hjälp av klorofyll
till kolhydrater.
Kolsyra försäljes i ståltuber i flytande
form samt i fast form som s. k. torris.
Framställning:
1. Kolsyra bildas vid förbränning av kol
och kolföreningar i närvaro av över*
skott luft.
2. Kolsyra bildas vid upphettning av bi*
karbonat och vissa karbonat, ex.:
2NaHC03 = Na2C03+H20 + CO,
CaC03 = Ca0 + C02
3. Laboratoriemässigt genom inverkan
av syror på karbonat eller bikarbonat:
Na2C03 + H2S04 = Na2S04 +
+h2o+co2
Användning: Kolsyra begagnas för fram*
ställning av mineralvatten, som eldsläck*
ningsmedel och kylmedel (torris).
Kisel: Si
Atomvikt: Si = 25,oe. Smpt: 1 420°, kpt:
2 600°. specifik vikt 2,49. Gråsvarta glän*
sande kristaller eller brunt pulver.
Kisels kemi ansluter sig nära till kolets,
ehuru kisels förmåga att bilda långa ked*
jör icke är så utpräglad. i alla väldefinie*
råde föreningar är kisel 4*värd. Kisel rea*
gerar vid upphettning med syre, klor och
fluor. i mineralsyror löser den sig ej (un*
dantag HF) men väl i varma alkalilös*
ningar under vätgasutveckling. Kisels före*
ningar med väte kallas silaner. Metallföre*
ningarna kallas silicider. Kisel är näst syre
jordytans vanligaste element. Den före*
kommer i form av silikater i de flesta berg*
arter. Kisel saluföres dels gedigen, dels
som järnlegering (kiseljärn).
Framställning:
1. Tekniskt genom reduktion av kisel*
dioxid (sand) med kol i elektrisk ugn:
Si02 + C = Si+C02
2. Genom inverkan av natrium eller
magnesium på fluorider:
Na,SiF6+4Na = 6NaF + Si
Användning: Kisel har stor betydelse som
beståndsdel i många legeringar. Den har
även använts för framställning av vätgas
till luftskepp.
Kiseldioxid: Siö2
Smpt: ca 1600°. Kiseldioxid förekoin*
mer i ett stort antal modifikationer. Kri*
stallin förekommer SiO, i naturen bl. a.
som kvarts, tridymit, bergkristall, ametist.
Amorfa äro mineralen opal, flinta och
agat. Kiseldioxid är olöslig i mineralsyror
med undantag av HF. SiO, kan betraktas
som anhydrid till kiselsyran, vars salter
kallas silikat. Kiselsyra kan framställas
genom behandling av vattenglas med salt*
syra, varvid utfaller ett gel med odefinie*
rad vattenhalt, SiO, • nHaO, silikagel. Tor*
kat silikagel begagnas som adsorptions*
och torkmedel.
Användning: Kvartssand är en viktig rå*
vara för glasfabrikationen. Kvarts använ*
des även för framställning av porslin, vat*
tenglas, karborundum och kiseljärn. Glas
framställda av smält kvarts ha mycket låg
temperaturutvidgningskoefficient och an*
vändas i kemiska apparater och i s. k.
kvartslampor.
Bor: B
Atomvikt: B = 10,82. Smpt: 2 300°, kpt:
2 550°. Monoklina gula kristaller eller
154
INGFNJÖRSH ANDBOKEN I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
