Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alifatiska föreningar - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alifatiska föreningar
Alifatiska föreningar
I. Kolväten (tab. 2) äro föreningar som
endast innehålla kol och väte.
a) Par af finkolväten, mättade kolväten, ha
den generella formeln CnH,n+2. De äro
färg*, lukt* och smaklösa föreningar med
stor indifferens mot kemiska angrepp.
Smält* och kokpunkt stiger med stigande
molekylvikt, såsom fallet i allmänhet är
vid organiska föreningar. Paraffinerna äro
olösliga i vatten men lösliga i de flesta
vanliga organiska lösningsmedel.
De fyra lägsta kolvätena ha trivialnamn
(metan, etan, propån, butan), medan de
följande benämnas efter de grekiska räk*
neorden.
Metan, gruvgas, sumpgas, CH4 bildas vid
bakteriell sönderdelning av cellulosa samt
vid torrdestillering av trä, torv och kol.
n=heptan, C7Hi6 och iso=oktan C8H18 an*
vändas vid bestämning av ett motorbräns*
les oktantal.
Jordolja, bergolja, har troligen uppkommit
ur massaavlagringar av fett från marina
djur och växter under silur*tertiärtiden
och förekommer huvudsakligen i USA,
SSSR, Mexiko och Iran. Förutom paraf*
finer kan jordolja även innehålla cyklo*
paraffiner och bensolkolväten. Genom
fraktionerad destillation uppdelas oljan i
petroleumeter, bensin, fotogen, smörjoljor,
paraffin m. m. Då efterfrågan på de låg*
kokande fraktionerna (bensin) är störst,
överföres även en stor del av de högre
fraktionerna till bensin genom krackning,
dvs. en stark överhettning ev. i närvaro
av katalysatorer. Genom behandling med
A1C1, kunna de normala paraffinerna
överföras till isoföreningar (isomerisering)
varigenom bensinens oktantal höjes. Även
genom anlagring av lägre olefiner till
isobutan m. fi. (alkylering) framställes
motorbränslen med högt oktantal.
I nära samband med jordolja står /ord=
vax eller ozokerit, som består av en bland*
ning av högre, fasta paraf finkolväten.
Renat och blekt jordvax kallas ceresin.
Syntetisk bensin kan framställas enligt
Bergius genom att finmalet kol uppslam*
mas i tungolja och katalytiskt hydreras
(hydrering = anlagring av väte) under
tryck vid förhöjd temperatur. Enligt Fi*
schers metod ledes vattengas, som är en
blandning av koloxid och vätgas, över
speciella katalysatorer vid 200—300°. I
båda fallen erhålles flytande kolväten av
paraffinstruktur och som kunna bearbetas
till bensin.
Urtjära erhålles vid torrdestillering av
brun* eller stenkol vid relativt låg tempe*
ratur (schwelning) och innehåller förutom
en del aromatiska föreningar och naftener
huvudsakligast paraffinkolväteoljor och
fast paraffin. Oljorna kunna genom krack*
ning och hydrering överföras i bensin.
Om 1 väteatom tänkes borttagen ur ett
paraf finkolväte erhålles en l*värdig atom*
grupp, alkylgrupp. Dessa radikaler benäm*
nas efter motsvarande kolväte genom att
ändelsen *an ersättes med *yl (ett undan*
tag utgör C5*radikalen):
Tab. i.
Kolväte Alky’grupp
metan .... metyl CHS-
etan ...... etyl C.2H5-
propån ____ propyl C3H7-
butan ...... butyl C4H9-
pentan .... amyl CsHn-
hexan .... hexyl C,;H1B-
osv.
Då det för icke*kemisten torde vara svårt att finna sig tillrätta i en sammanställning
enligt strängt kemiska grunder, har endast tagits hänsyn till överskådligheten och
därför i vissa fall gjorts smärre avvikelser från den vanliga systematiken.
ALL MANN A DELEN
551
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
