Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRME OCH FUKTIGHET
Fig. 4/1. Schematisk bild av anordning
för bestämning av lineära värmeutvidg=
ningstalet.
hölje försett med två fönster. Avståndsänd*
ringen mellan två index på provstaven
bestämmes med två mikroskop med okular*
mikrometrar, stadigt fastsatta på en stång,
som lämpligen är utförd av invar. Ofta är
det bekvämare att vid vardera änden av
provstaven fastgöra kvartsrör eller stavar
av invar, som föras ut ur värmehöljet vid
sidan om varandra på sätt som schema*
tiskt visas i fig. 4/1. Om de i mikrosko*
pen avlästa förskjutningarna äro St resp.
<52 då temperaturen ändras t °C blir
1 2 ’ " (1)
ht
där ß’ är utvidgningstalet för kvartsrören
resp. invarstavarna. Fig. 4/2 visar en i
princip liknande anordning där provstaven
ligger inne i ett rör av glas eller kvarts
mellan en undre spets och en stav utförd
av samma material som röret, vilket
anbringas i ett vattenbad eller en elektrisk
ugn. I detta fall är S2 förskjutningen
mellan den inre staven och röret. Den
kan bestämmas med mikroskop eller med
en lämplig mekanisk utväxlingsanordning.
Betr. ljusinterferometriska metoder se
Kohlrausch och fysikaliska handböcker.
Vätska. Vätskan suges in i en pyknometer
med halsen utdragen till en kapillärspets.
Om vätskans massa i den fyllda kolven
minskas från mx till m, då temperaturen
höjes från tj till t2 fås vätskans volymsut*
vidgningstal ur sambandet
1
Fig. 4/2.
Fig. 4/3.
h-tt
m,—m2
m.
si
(2)
Fig. 4/2. Apparat för bestämning av värme»
utvidgningstal för stavformiga prover.
Fig. 4/3. Iskalorimeter enligt Bunsen
(se s. 632).
ßgl är glasets lineära utvidgningstal. m,
och m2 bestämmas genom vägning. Man
kan också förse kolven med ett kapillärrör
med känd volym per längdenhet samt be*
stämma volymändringen genom avläsning
av meniskens förskjutning. Om vätske*
volymen ökas från till v2 då tempera*
turer höjes från fj till t2 fås ßv om vt och
v2 insättas i stället för m2 resp. mt i ekv. 2.
Slutligen kan man bestämma uppdriften
på en glaskropp nedsänkt i vätskan. Om
mt och m2 beteckna uppdriften vid tem*
peraturerna ft resp. t2 fås ßv ur ekv. (2).
Gaser. Beträffande bestämningen av utvidg*
ningstalet för gaser hänvisas till Kohlrausch.
Kalorimetri
Blandningskalorimetern. En vanlig kalori*
metertyp består av ett värmeisolerat kärl
innehållande vätska, en omrörare och en
630
INGENJÖRS HANDBOK EN I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
