Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljusets natur - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OPTIK
Kap. i. Ljusets natur
Ljuset är en elektromagnetisk vågrö*
relse, som i ett homogent medium utbre*
der sig rätlinjigt. I vakuum är ljusets ut*
bredningshastighet
c0= (2,997 75±0,ooo 15) 108 m/sek.
I materiella medier skiljer man på våg*
hastighet c och grupphastighet u.
/ • dc
a=c–,„
d’.
Förhållandet mellan våghastigheten c
och utbredningshastigheten i vakuum cn =
= brytningsindex, n.
co__ __co
——n c——
c n
För bestämning av ljusets utbrednings*
hastighet användes tre metoder.
1. Direkt mätning av ljushastigheten.
2. Bestämning av en elektrisk enhet i såväl
elektromagnetiskt mått som elektrosta*
tiskt mått.
3. Direkt bestämning av elektromagnetiska
vågor, som åstadkommits på elektrisk
väg.
Litteratur: Kosmos 18, 96, 1940 (Jönsson,
T. Nyare bestämning av ljudhastigheten).
Superpositionsprincipen. Om ljus från tvä
ljuskällor samtidigt passera genom en li*
ten öppning, så påverka icke ljusstrålarna
varandra, men om två ljusstrålar samtidigt
träffa en yta erhålles den resulterande ver*
kan genom att vektoriellt addera de båda
ljusstrålarnas verkan.
Huygens princip. Från punkten P utgår en
vågrörelse (fig. 1/1). Vid en tidpunkt har
ljusvågen hunnit till A, som kallas en
vågfront. Enligt Huygens princip betrak*
tas varje liten del av vågfronten som en
Fig. 1/1. Huygens princip.
ljuskälla från vilken s. k. elementarvågor
utbreda sig. Enveloppen B till elementar*
vågorna bilda den nya vågfronten.
Böjning
Fresnels böjningsfenomen. Ljuset från en
punktformig ljuskälla träffar en enkel
spalt (fig. 1/2). På plattan P erhålles om*
växlande mörka (M) och ljusa ränder.
Fraunhofers böjningsfenomen. Ljuset från
en punktformig ljuskälla göres parallellt
och träffar sedan en enkel spalt (fig. 1/3).
På plattan P erhålles omväxlande mörka
och ljusa ränder. I spaltnormalens rikt*
ning erhålles ljus, som på ömse sidor om*
gives av mörka ränder. Intensitetsfördel*
ningen (fig. 1/4) omkring den direkta strå*
Fig. 1/2. Fig. 1/3.
Fig. 1/2. Fresnels böjningsfenomen.
Fig. 1/3. Fraunhofers böjningsfenomen.
742
INGFNJÖRSH ANDBOKEN 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
