Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ljuskällor och fotometriska grundbegrepp
där t-iT = den per sekund utstrålade ener*
gin i erg per cm2 och millimikrom; sort
erg/cm2 m/u och sek. C1 = 3,703 • 1023; C2 =
= 1,433 • 107, ^ våglängden i m^ och T =
= absoluta temperaturen. Strålningsinten*
sitetens från svart kropp beroende av våg*
längd och temperatur åskådliggöres i fig.
2/1. För små (A Tevärden övergår Plancks
strålningslag i Wiens strålningslag:
C-2
och för stora (A Tevärden i Rayleigh*Jeans
strålningslag.
(fig. 2/2).
För maximivärden enligt Plancks strål*
ningslag gäller Wiens förskjutningslag:
/mT = 2,885- 10«
där är våglängden för intensitets*
maximum vid absoluta temperaturen T i
m,w.
För totalstrålningen från en svart kropp
gäller Stefan*Boltzmanns strålningslag.
E = oTå där o är en konstant, Stefan
Boltzmanns konstant, 5,77 • 10"5 erg/cm2
sek. och grad4 = 1,38 • 10"12 cal/cm2 sek.
och grad4.
Solljuset
Solen är den viktigaste ljuskällan. So*
lens synvinkel varierar mellan 31’ 32" och
32’ 36". Dagsljuset sammansättes av det
direkta solljuset och himmelsljuset (fig.
2/3). Solens skenbara ljustäthet belöper
sig på 125 000 stilb. Tages hänsyn till at*
motsfärens absorption erhålles värdet
225 000 stilb.
Solarkonstanten är lika med den energi,
som 1 cm3 vinkelrätt mot strålningsrikt*
ningen mottager från solen per minut
utanför jordens atmosfär. Solarkonstanten
varierar mellan 1,92 cal/min. och 1,97
cal/min. Medelvärdet = 1,94 cal/min. Kon*
stantens värde beror av uppträdandet av
solfläckar. Solytans temperatur är approxi*
Fig. 2/5. Dagsljusets sammansättning.
A = totala belysningen, B = belysningen
från solljuset, C = belysningen från det
diffusa himmelsljuset.
Fig. 2/2. Jämförelse mellan de olika stråU
ningslagarna vid 5 000° abs.
ALLMÄNNA DELEN
747
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
