Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Reflexion och brytning
Fig. 4/33. Linstyper: a. bikonvex, b. plan=
konvex, c. konkavkonvex, d. bikonkav, e.
plankonkav, f. konvexkonkav.
Fig. 4/34. Brytning i en sfärisk yta.
Ljusbrytning i sfärisk yta. I fig. 4/34 är
A ett punktformigt föremål på den op*
tiska ytans huvudaxel (se speglar). B är
bildpunkten. Under förutsättning att strå*
larna äro centrala erhålles:
n i , n^
a""*" b
a och b räknas positiva för reella föremål
och bilder och negativa för virtuella före*
mål och bilder, r räknas positiv, när radien
ligger i det brytande mediet.
Tunna linser. Med en tunn lins menas en
sådan lins, där avståndet mellan linsytorna
kan försummas. Med brännpunkt för en
positiv lins menas den punkt på linsens
optiska axel, till vilken med huvudaxeln
parallellt infallande strålar sammanbrytas
efter passagen genom linsen. Det finns en
brännpunkt på vardera sidan om linsen.
Med brännpunkten för en negativ lins
menas den punkt på linsens optiska hu
vudaxel, från vilken med huvudaxeln pa
rallellt infallande strålar synas komma
efter passagen genom linsen. Planen ge
Fig. 4/35. Positiva och negativa linser.
nom en lins brännpunkt vinkelrätt mot
linjens huvudaxel kallas brännplan. För
tunna linser gäller linsformeln
a † b \ n,
■M-
r, r.
Teckenreglerna för a och b äro de samma
som för spegelformeln; r, och r2 räknas
positiva, när radierna äro belägna i lins*
materialet, och nt = det omgivande mediets
brytningsindex och n2 — linsmaterialets
brytningsindex. En samlingslins eller en
positiv lins (/>0) är en sådan lins som
gör ett infallande strålknippe mera kon*
vergent (mindre divergent). En spridnings*
lins eller en negativ lins (f<0) är en så*
dan lins, som gör ett infallande strålknippe
mera divergent (mindre konvergent). En
tunn konvex glaslins i luft är en sam*
lingslins. En tunn konvex glaslins i kol*
svavla (n! = l,6; n2=l,5) är en spridnings*
lins (fig. 4/35).
Olika avbildningsfall i en positiv lins
återfinnes i fig. 4/36 och de vanligast
förekommande fallen för en negativ lins
ALLMÄNNA DELEN
775
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
