- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 1. Allmänna delen /
813

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Förstoringsinstr umen t

Fig. 7/23.

Fig. 7/24.

Fig. 7/23. Periskop.

Fig. 7/24. Panoramakikare.

6. Periskopet. Det enklaste periskopet
består av två plana speglar (fig. 7/23 a).
Skall periskopet samtidigt verka som
kikare kan ena halvan av en relief?
kikare användas. En undervattensbåts
periskop (fig. 7/23 b) består vanligen
av två astronomiska kikare i varandras
förlängning. Den översta är omvänd,
så att ett knippe infallande strålar bils
dar ett smalt knippe utgående strålar,
som sedan går till den andra kikaren.
Den första kikaren förminskar och den
andra förstorar. Förstoringarna äro
valda så, att den totala förstoringen blir
1,5 till 2 gånger.

7. Panoramakikaren (panoramaperiskopet)
(fig. 7/24) innehåller tre totalreflekte*
rande prismor P^ P, och P3 samt ett
objektiv (Ob) och ett okular (Ok).
Prismat Pt är vridbart kring en vertis
kal axel och kan således vridas hela
horisonten runt under det att okularet
och observationsrören äro fasta. För
att bilden skall bli rättvänd, när Px
vrides, måste omvändningsprismat Pa
samtidigt vridas en hälften så stor vin*
kel. Prismat P3 är ett s. k. takkants»

Fig. 7/25. Riktningskikare.

prisma, vars hypotenusa ersatts med
två mot varandra vinkelräta ytor. Varje
stråle reflekteras två gånger i detta
prisma. Bilden, som erhålles, blir fulls
ständigt rättvänd.

8. Riktningskikare. En kollimator består
av en i ena ändan plan glascylinder. I
den plana ändans centrum sitter ett
märke, som sammanfaller med bränns
punkten för den andra ändans buktiga
yta. De från märket utgående strås
larna bli parallella. Vid användning
skall bilden av märket sammanfalla
med det avlägsna föremålet, mot vilket
kollimatören riktas.

Som riktningskikare kunna även
avläsningskikare eller terresterkikare
användas med ett hårkors i objektivets
brännplan. Förstoringen är i allmänhet
liten. I fig. 7/25 åskådliggöres en rikts
ningskikare konstruerad av en teaters
kikare. I objektivets centrum placeras
ett märke A, som efter avbildningen
synes i B. Den negativa linsen bör ha
så stor brännvidd som möjligt.

9. Spegelteleskop. Objektivet utgöres av
en konkav spegel och okularet av ett
positivt linssystem. Olika okularplaces
ringar framgår av fig. 7/26 a, b, c. I
stora spegelteleskop vid astronomiska
observationer placeras både okular och
observatör i konkavspegelaxelns rikts
ning strax bortom brännpunkten.

Objektiv och okular. Objektiven utgöras
vanligen av objektiv av Fraunhofers typ,
en bikonvex kronglaslins och plankonkav
eller konvexkonkav flintglaslins. En annan
typ är »flint«in«front»sobjektiv, där en

ALLMÄNNA DELEN

SO 813

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:04:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/1/0829.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free