Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektriska installationer för lagspänning
Bruksföremål för lågspänningsanlägg*
ningar äro konstruerade för en viss spän*
ning, den s. k. märkspänningen. Vissa av*
vikelser från densamma kunna tillåtas, men
avvikelserna måste hålla sig inom rimliga
gränser. Av denna anledning måste över*
föringsledningarna beräknas så att de icke
förorsaka för stort spänningsfall. Vidare
få givetvis icke spänningsvariationerna i
kraftleverantörens leveranspunkt vara för
stora.
Spänningsvariationerna i servisen vid olika
belastningar bestämmas av tekniska data
för kraftleverantörens nät. Uppgift om
variationernas storlek får sålunda in*
hämtas från leverantören. Spänningsfallen
inom själva lågspänningsanläggningen be*
stämmas däremot av dennas dimensione*
ring. Enligt Svenska Elektricitetsverksföre*
ningens installationsbestämmelser böra
spänningsfallen i en anläggning vid full
belastning icke överskrida följande värden:
I stigare och huvudledning från
servis till gruppcentral ...... 2 %
I gruppledning för belysning .. 1 %
I gruppledning för motorer och
värmeapparater ............ 2 %
Ovanstående värden böra icke överskri*
das. Såsom allmän regel gäller dock, ati
spänningsvariationerna (inkl. variatio*
nerna i servisen) vid belysning icke böra
vara större än ± 5 % och vid motorer och
värmeapparater icke större än ±10 %.
Vid likström fås spänningsfallet i V ur
uttrycket:
21 j 2 IP
I denna formel är Q ledningens specifika
motstånd (för koppar = 0,oi75 vid 15° C),
1 ledningens enkla längd i meter samt a
arean i mm2. Värdet på E skall vara spän*
ningen framme vid förbrukningsplatsen
dvs. den vid full belastning (P) önskade
spänningen.
I ett enfasigt växelströmsnät fås spän*
ningsfallet ur formeln:
21 _ 2 IP
e = o — I eos fp — Q–r
a at
Formeln förutsätter, att reaktansen helt
försummas. Detta kan ske vid de allra
flesta normala lågspänningsanläggningar
vid de vanliga frekvenserna (25 och 50 p/s).
Värdet på eos fp bestämmes av förbruk*
ningsapparatens karaktär. Vid belysning
och värmeapparater är eos fp=\, medan
man vid medelstora motorer kan räkna
med eos fp = 0,8. Det exakta värdet för
varje motor finnes angivet på märkplåten
eller kan erhållas från leverantören.
Vid ett trefas växelströmssystem blir
spänningsfallet:
. - I j IP
e=\ ) Q — I eos fp = Q––,,
a ah
Spänningen E är här den vid full be*
lastning (P) i förbrukningspunkten gäl*
lande huvudspänningen.
De ovan angivna formlerna för beräk*
ning av spänningsfallet vid växelströms*
system äro ej fullt exakta. Om eos fp är
större än 0,8 kunna formlerna dock tilläm?
pas för isolerade ledningar med högst 70
mm2 och för luftledningar med högst 10
mm2 area. I andra fall böra noggrannare
beräkningar genomföras.
Spänningsfallsberäkningarna kunna un*
derlättas genom användning av tab. 1:5
och 1:6, vilka ånge spänningsfallet i V
för olika värden på ledningsarean och
produkten 1I. Spänningsfallen äro beräk*
nåde under förutsättning av att eos fp =1.
Vid induktiv belastning multipliceras så*
lunda de erhållna värdena på spännings*
fallet med eos fp.
Vid beräkning av stigare och huvud*
ledningar, vilka mata ett flertal beläst*
ningsobjekt, som icke äro inkopplade sam?
tidigt, får man taga känsyn till den s. k.
sammanlagringen. Denna innebär, att led*
ALLMÄNNA DELEN
839
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
