Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLMAN ELEKTROTEKNIK
fall om värmekaminer icke förekomma i
större omfattning. Hänsyn härtill får gi*
vetvis tagas vid ledningssystemets dimen*
sionering. I Svenska Elektricitetsverks*
föreningens installationsbestämmelser av
år 1940 finnes en belastningstabell avsedd
såsom vägledning vid denna dimensione*
ring. Enligt denna skall trefas stigarled*
ningar i bostadshus med uteslutande el*
kök beräknas med ledning av de i tab.
3:2 angivna belastningarna (i tabellen är
hänsyn tagen till sammanlagring och sned*
belastning).
En ingående beskrivning av de elektriska
hushållsapparaterna återfinnes i »Elektro*
teknisk Handbok», Band 1, senaste upp*
lagan utgiven år 1944. Se även denna
handboks elektrotekniska del.
Elektriska industriugnar. Bland de elek*
triska ugnarnas fördelar framför andra
ugnar kan nämnas:
1. Temperaturkontrollen är noggrann och
tillförlitlig.
2. Utrymme sparas genom att skorsten,
eldstad och lagerplats för bränsle bort*
falla.
3. Ugnarna kunna placeras där det med
hänsyn till fabrikationen är lämpligast.
4. Någon särskilt kvalificerad personal för
skötseln erfordras i regel icke.
5. De hygieniska förhållandena på arbets*
platsen bli avsevärt förbättrade jämfört
med andra ugnar.
6. Ugnen kan lätt anpassas efter de mest
skiftande arbetsprocesser och befordrar
därför ofta rationalisering av driften.
Allt efter sin konstruktion kunna
ugnarna uppdelas i motståndsugnar, ljus*
bågsugnar och induktionsugnar. Förutom
normala induktionsugnar med transforma*
tor finnas högfrekvensugnar. På senare
tid ha tillkommit liknande ugnar för ännu
högre frekvens, s. k. radiofrekvent upp*
värmning samt därjämte dielektrisk upp*
värmning, som användes för oledande
material.
Motståndsugnarna grunda sig liksom de
tidigare angivna hushållsapparaterna på
elektricitetens omvandling till värme i en
motståndstråd. De användas mest för glödg*
ning och härdning. Vid användning av de
i tabell 14 angivna motståndsmaterialen
kan man komma upp till temperaturer av
ca 1 300° C, men vid högre temperaturer
få speciella motståndsstavar av kiselkarbid
eller grafit användas.
Ljusbågsugnarna äro så konstruerade, att
den elektriska energin omvandlas till
värme i en ljusbåge mellan elektroder av
kol eller grafit. Den värme, som utnyttjas,
är sålunda huvudsakligen strålningsvärme
från ljusbågen.
Induktionsugnarna bestå i princip av en
enfasig transformator med järnkärna och
normal högspänningslindning. Såsom låg*
spänningslindning tjänstgör själva smäl*
tan, som uppvärmes genom värmeutveck*
lingen från de i densamma inducerade
strömmarna.
Högfrekvensugnarna bestå liksom de van*
liga induktionsugnarna i princip av en
enfasig transformator, men i detta fall ha
såväl lågspänningslindningen som större
delen av järnkärnan ersatts av smältan.
Ugnarna matas med högfrekvent ström
från speciella generatorer. Förbrukningen
av reaktiv effekt blir synnerligen stor och
ugnslindningen parallellkopplas därför van*
ligen med en kondensator så avpassad,
att den tillsammans med lindningen bil*
dar en resonanskrets.
Såsom ett axplock ur den synnerligen
rikhaltiga litteraturen om elektriska in*
dustriugnar kunna följande hänvisningar
lämnas:
Stålhane, Elektriska ugnar för järnin*
dustrien, Teknisk Tidskrift, nr 4, 1933.
Christiansen, Elektriska smält* och värme*
850
INGENJÖRSH ANDBOKEN 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
