Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektrisk motordrift - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektrisk motordritt
sett kan man av elektrodpannor särskilja
tre huvudgrupper nämligen:
1. Pannor med fria elektroder, i vilka icke
förekomma några på konstlad väg
åstadkomna förträngda strömbanor.
2. Pannor, där man på konstlat sätt genom
t. ex. isolerande skärmar e. d. förlängt
eller förträngt strömvägen.
3. Pannor i vilka strömmen framgår mel*
lan elektroderna i vattenstrålar.
Den vanligaste konstruktionen ar åt*
minstone i Sverige den förstnämnda.
Skola de ekonomiska förutsättningarna
för installation av en elektrisk ångpanna
bedömas, måste detta vanligen ske genom
jämförelse med en vanlig koleldad sådan.
Rent teoretiskt kan man härvid utgå ifrån,
att 1 kWh elektrisk energi motsvarar 860
kcal värme. Räknar man med en verk*
ningsgrad i pannan av 98 %, motsvarar
då 1 kWh 845 kcal. Om ett kg kol an*
tages innehålla 6 500 kcal och kolpannans
verkningsgrad är 78 % fås av denna kol*
mängd 5 070 kcal. 1 kg kol motsvarar så*
lunda-^j^ = 6 gånger så stor värmemängd
845
som 1 kWh elektrisk energi.
Ur ovanstående relationstal kan man,
om man känner kolpriset, beräkna det ek*
vivalenta strömpriset dvs. det högsta pris
per kWh, som kan betalas i den elektriska
pannan för att denna skall ställa sig lika
ekonomisk som kolpannan. Är kolpriset
t. ex. 50 kr/ton, blir maximipriset per
kWh 0,83 öre.
Ovan angivna beräkningssätt är givetvis
mycket schematiskt, då i verkligheten hän*
syn får tagas till en hel del yttre faktorer.
Elpannan fordrar sålunda betydligt mindre
skötsel än kolpannan, vartill kommer, att
lagerutrymmet för bränsle bortfaller vid
denna panna. Hur yttre förhållanden av
detta slag påverka det kraftpris, som kan
betalas, får bedömas fall ifrån fall.
Anläggningar med enbart elektrisk ång*
panna utan kombination med bränsleeldad
sådan förekomma sällan. Det vanligaste är
att en vanlig ångcentral kombineras med
elektriska pannor för att tillvarataga billigt
kraftöverskott vilket vid vissa tider kan
stå till förfogande.
Kap. 4. Elektrisk motordrift
De elektriska motorernas allmänna utförande.
Enligt de statliga säkerhetsföreskrifterna
skall en elektrisk maskin ha med hänsyn
till rådande driftförhållanden betryggande
mekanisk, termisk och elektrisk hållfast*
het. Maskinens utföringsform samt dess
ventilationsanordningar skola dessutom
vara avpassade efter uppställningsrummets
beskaffenhet och ändamål.
Ovanstående bestämmelser anses upp*
fyllda, om en maskin är utförd enligt be*
stämmelserna i SEN 22 samt användes
under sådana förhållanden för vilka den
är avsedd. De i dessa normer angivna ut*
föringsformerna äro följande:
Form A. (Fig. 4/1.) Utan särskilda krav på
skydd eller inne slutning.
Form B. (Fig. 4/2.) Beröringsskärmat uf*
förande, vilket innebär skydd mot oav*
siktlig beröring av spänningsförande de*
lar, som icke äro försedda med ur berö*
ringssynpunkt betryggande isolering.
Form C. (Fig. 4/3.) Beröringssäkert utfö=
rande, vilket innebär att spänningsförande
delar, som icke äro försedda med ur berö*
ringssynpunkt betryggande isolering, äro
försedda med sådant skydd, att de icke
kunna beröras med fingrarna.
Form E. (Fig. 4/4.) Beröringsskärmat, droppz
skyddat utförande. Detta innebär dels att
maskinen är utförd beröringsskärmad (form
B), dels att den är så konstruerad, att
uppifrån rätlinjigt fallande vattendroppar
inom en vinkel av 10° mot lodlinjen icke
AT TM ÅNN A DET EN
853
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
