Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLMAN ELEKTROTEKNIK
och kan därför vid allmänna distributions*
nät endast tillåtas vid mindre maskiner.
De flesta kraftleverantörer föreskriva i
sina anslutningsvillkor effekten för de
största kortslutna trefasmotorer, vilka få
startas på detta sätt.
Startningen med primärt förkopplings*
motstånd kommer endast ifråga vid myc*
ket lätt start t. ex. av fläktar, då startmo*
mentet härvid blir mycket lågt.
Den vanligaste startmetoden är stator*
lindningens omkoppling medelst stjärn=
triangelkopplare. Starten sker härvid på så
sätt, att statorns lindning i själva start*
ögonblicket kopplas i Y för att därefter
under starten omkopplas till D. Genom
denna startmetod minskas strömmen till
en tredjedel av vad den skulle blivit vid
direkt tillslagning av den D*kopplade
lindningen. Då startmomentet minskas i
samma omfattning kunna startegenska*
pernå vid denna metod ej anses goda,
men metoden är mycket vanlig vid start
av mindre maskiner.
Startning med starttransformator, vilket
innebär, att spänningen på maskinen ned*
sättes vid starten, förekommer relativt
sällan och endast vid större kortslutna
maskiner.
En avsevärd förbättring av den kort*
slutna motorns startegenskaper kan er*
hållas genom att rotorn utföres med två
lindningar. Den ena lindningen utföres
härvid enklare och placeras nära rotorns
periferi medan den andra utföres grövre
och placeras längre in i rotorjärnet. Den
på så sätt erhållna rotorn benämnes en
dubbellindad rotor.
Under starten har rotorströmmen hög
frekvens. Detta gör, att strömstyrkan i
den inre grova lindningen, vilken på grund
av sin belägenhet har stor induktans, blir
liten, medan däremot strömmen i den
yttre finare lindningen, där induktansen
är liten, blir stor. Det blir sålunda i hu*
vudsak denna senare lindning med dess
Fig. 4/16. Strömkurvor och momentkurvor
för en motor med dubbellindad rotor (heU
dragna) i jämförelse med en vanlig kort=
sluten motor (streckade).
höga ohmska motstånd, som tjänstgör un*
der starten. Samtidigt som motorns varv*
tal ökar, blir frekvensen på rotorström*
men lägre. Härigenom minskas rotorlind*
ningarnas reaktans, och rotorns resulte*
rande motstånd mot strömmen blir mindre.
Då motorn kommit upp i fullt varvtal, kan
man praktiskt taget bortse från reaktansen,
och rotorströmmen fördelar sig då på de
båda rotorlindningarna i förhållande till
dessas ohmska motstånd. Det blir då hu*
vudsakligen den inre lindningen, som
arbetar. Resultatet blir, att motorn i drift
arbetar som en vanlig kortsluten motor
men att startströmmen blir betydligt be*
gränsad.
Om man jämför en motor med dubbel*
lindad rotor med en normal kortsluten
motor av samma storlek, finner man, att
både start* och driftegenskaperna bli olika.
Skillnaden framgår av fig. 4/16, som visar
strömkurvor och momentkurvor för de
båda motortyperna.
Startströmmen för en motor med dub*
bellindad rotor är i allmänhet av stor*
leksordningen 3—6 gånger märkströmmen
860
INGENJÖRSH ANDBOKEN 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
