- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 1. Allmänna delen /
913

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektriska och magnetiska mätningar - 5. Mätningar med hjälp av elektronrör - Elektronrör som förstärkare - Rörvoltmetrar - Anodlikriktande rörvoltmetrar - Diodlikriktande rörvoltmetrar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mätningar med hjälp av elektronrör

Litteratur: Schintlmeister, J. Die Elektro*
nenröhre als physikaiisches Messgerät,
Wien 1942, s. 62—71.

Rörvoltmetrar

Elektronrörets fördelar för spännings*
mätning äro stort frekvensområde, hög
känslighet, stor överbelastningsförmåga
och, viktigast av allt, låg strömförbruk*
ning, vilken kan göras praktiskt taget noll.

Anodlikriktande rörvoltmetrar. Principen
för anodlikriktning framgår av fig. 5/10.
Effektivaste likriktning erhålles om arbets*
punkten lägges på den del av/a*£g*kurvan,
där krökningen är störst.

Ett exempel på en rörvoltmeter med
anodlikriktning visas i fig. 5/11. Anodvilo*
strömmen genom instrumentet kompense*
ras av ström från batteriet B. Motståndet
R måste vara stort i förhållande till instru*
mentets motstånd. Passagekondensatorn för
växelströmmen på anodsidan måste vara
så stor att dess impedans är låg i förhål*
lande till rörets inre motstånd, eljest ned*
sättes rörets likriktande förmåga. Känslig*
heten blir beroende av den noggrannhet
varmed anodviloströmmen kan kompen*
seras.

Anodlikriktande rörvoltmetrar äro rela*
tivt ovanliga i kommersiellt utförande. En

Fig. 5/10. Principen för anodlikriktning.

- +

Fig. 5/11. Rörvoltmeter med anodlikrikU
ning.

av deras nackdelar är den kvadratiska
skalan.

Göres gallerförspänningen i fig. 5/10
tillräckligt negativ, ge endast de positiva
topparna av den påtryckta spänningen
anodström, man får en »peak»=voltmeter.
Vanligen arbetar dessa enligt slide=back=
metoden. Vid denna inställes först den
negativa gallerförspänningen utan påtryckt
växelspänning så, att anodström nätt och
jämnt flyter. När växelspänning påtryckes
ökar anodströmmen. Gallerförspänningen
ökas då, tills anodströmmen äter är nätt
och jämnt märkbar. Ökningen i gallerför*
spänningen är då lika med toppvärdet
(»peak») av den påtryckta spänningen.

Diodlikriktande rörvoltmetrar. Fig. 1/4 på
s. 880 är ett exempel på diodlikriktning
med två dioder. Verkan blir i princip den*
samma med endast en diod och en kon*
densator. Spänningen över denna konden*
sator blir då hälften mot i fig. 1/4.

Kopplingssättet enligt fig. 1/4 benämnes
serie*matning (diod och kondensator ligga
i serie). Rörvoltmetrar kunna byggas så*
väl med seriematning som med parallell*
matning. Fig. 5/12 visar exempel på en
diod*voltmeter med det senare kopplings*
sättet, försedd med ett likspänningsförstär*
karsteg. I kommersiellt utförande är diod*
delen ofta utförd som en testkropp, före*
nad med resten av voltmetern med en
skärmad sladd. Härigenom kan ingångs*

ALLMANNA DELEN

58

913

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:04:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/1/0929.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free