Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektriska och magnetiska mätningar - 7. Mätningar på dia- och paramagnetiska material och magnetiska fält - Den induktiva metoden - Magnetisk spänningsmätare (Rogowskispole) - Mätning med vismutspiral - Ur kraftverkan på en strömförande ledare - Framställning av magnetiska fält - Med luftspolar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEKTRISKA OCH MAGNETISKA MÄTNINGAR
skäras. Dess värde mellan två punkter a
och b kan mätas med en lång, jämntjock
och jämnt lindad böjlig spole (Rogowski*
spole, fig. 7/1), vars ändar placeras i punk*
terna a och b.
Den totala fluxen för alla spolvarv blir
b b
<P = A-nf Bxdx = —^f Hxdx=
a f^o a
b
— k -J^HKdx
a
om spolens inre har permeabiliteten /<„
( = vakuum). A är spolens area och x är
spolaxelns riktning. $ kan mätas ballis*
tiskt genom t. ex. kommutering av fältet
eller utryckning av spolen, och konstan*
ten k bestämmes enklast genom att man
sluter Rogowskispolen kring N st ledare
med strömstyrkan I. Linjeintegralens värde
är då
fHxdx = N-1
o
Med Rogowskispolen kan den inre fält*
styrkan i ett magnetiserat prov bestämmas.
Spolens ändar anläggas på tvenne punkter
a och b på avståndet / från varandra och
ryckas sedan bort. Det ballistiska utslaget
ger J Hxdx mellan punkterna, varur man
genom division med / erhåller ett medel*
värde mellan a och b av fältstyrkans tan*
gential*komposant vid provets yta. Det är
viktigt att lindningen går ända fram till
spolens ändar, och att tilledningarna äro
väl snodda.
Denna metod för bestämning av H är
tillämpad vid t. ex. Fahy*Simplex permea*
meter (se s. 925).
Mätning med vismutspiral. Man utnyttjar
det specifika elektriska ledningsmotstån*
dets ändring i ett magnetfält, användbar
för fält över ca 105 At/m. Metoden är
ej särdeles tillförlitlig, beroende bl. a. på
motståndets starka temperaturberoende,
men bekväm att använda.
Ur kraftverkan på en strömförande ledare.
Antingen mätes det vridande momentet på
en spole i fältet, eller dragkraften på en
rak ledare i fältet (magnetisk våg av Cotton).
Speciella metoder äro beskrivna i ATM
samt i Kohlrausch, se litt.
Litteratur: ATM V 391—1, 2, 3, 5, Mes*
sung magnetischer Gleichfelder, mit Hoch*
frequenz*Eisenkernspule (V 391—1), mit
Wismutspiralen und Wismutplatten (V
391—2), mit Magnetfeldröhren (V 391—3),
nach dem induktiven Verfahren (V 391—5);
ATM J 64—1, Magnetischer Spannungs*
messer; Gumlich, E. Herstellung and
Ausmessung magnetischer Felder i Handb.
der Phys. bd 16, 1927, s. 750—763; Kohl*
rausch. Praktische Physik 2, 18. Aufl., s.
87—95; Stoner, E. C. Magnetism and
matter, London 1934, p. 59—65.
Framställning av magnetiska fält
Med luftspolar. Luftspolar äro lämpliga
för framställande av magnetiska fält av
måttlig styrka. Speciellt om ett stort, ho*
mogent fältrum fordras eller en inom vida
gränser reglerbar fältstyrka önskas. Efter*
som H är direkt proportionell mot ström*
styrkan är regleringen gynnsam, men
konstansen blir beroende av strömstyrkans
konstans. Fältstyrkan i olika punkter be*
räknas genom integration av Biot—Savarts
lag (s. 824).
Flat spole (fig. 7/2). I centrum av ett enda
cirkulärt varv är fältstyrkan H=
där R = radien. För en flat spole blir alltså,
om N = antal varv och R — medelradien
Långsträckt spole (fig. 7/3). För en punkt
P på spolens axel gäller om n = antalet
(K\
varv per meter I ^ I
928
INGENJÖRSHANDBOKEN I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
