Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknisk litteraturtjänst - Offentliga bibliotek - Bibliotekskalatoger och bibliografier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bibliotekskataloger och bibliografier
Vattenfallsstyrelsens bibliotek, Karduanss
makaregat. 8, Stockholm. (Vägs och vats
tenbyggnad, elektroteknik.)
Väg= och vattenbyggnadsstyrelsens biblio’
tek, Hantverkargat. 29, Stockholm. (Väg»
och vattenbyggnad och flygteknik.)
De centrala forskningsinstituten samt de
större industriella företagen äga egna
bibliotek med större eller mindre sam?
lingar speciallitteratur och ofta även bibs
liografiska kartotek.
Utländska bibliotek
De ledande utländska tekniska bibliot
teken äro:
Danmark: Danmarks tekniske Bibliotek
vid Danmarks tekniske Höjskole, Köpen?
hamn, med vilket numera är förenat Ins
dustriforeningens Bibliotek.
Norge: Norges tekniske högskoles biblios
tek, Trondheim.
Finland: Tekniska högskolans bibliotek i
Helsingfors förstördes helt genom bomb*
ning i februari 1944. Man planerar nu att
inrätta ett tekniskt centraibibliotek, knus
tet till Tekniska högskolan.
Tyskland: Bibliothek der Technischen
Hochschule BerlinsCharlottenburg, som
dock lär vara svårt skadat genom bombs
ning. Bibliothek des Reichspatentamtes,
Berlin.
Nederländerna: Bibliotheek der Techni*
schen Hoogeschool, Delft.
Schweiz: Bibliothek der Eidgenössischen
technischen Hochschule, Zürich.
Frankrike: Bibliothèque du Conservatoire
national des arts et métiers, Paris.
England: Science museum library, och
Patent Office library, bägge London.
Amerikas förenta stater: Engineering so*
cieties’ library, New York; Library of the
Massachusetts Institute of technology,
Cambridge Mass., Carnegie library, Tech*
nical department, Pittsburg, Pa. och John
Crerar library, Chicago.
Bibliotekskataloger och
bibliografier
De hjälpmedel, som stå till buds för att
kunna utnyttja bibliotekens bokbestånd,
äro kataloger och bibliografier.
Bibliotekens kataloger
Ett bibliotek bör till allmänhetens
tjänst äga åtminstone två huvudkataloger,
nämligen dels en s. k. nominalkatalog,
där titlarna äro anordnade alfabetiskt
efter författarnamnen och för anonyma
arbeten något ord i titeln, vanligen förs
sta ordet eller första substantivet, dels
en reaU eller ämneskatalog, där titlarna
äro anordnade antingen alfabetiskt efter
vissa ämnesord, vilka ånge vad boken
handlar om, eller — vilket är det vans
ligaste — efter något bibliografiskt system.
Någon gång är nominalkatalogen och den
alfabetiska ämneskatalogen sammanförda
i en svit till en s. k. ordbokskatalog.
Bibliotekens kataloger äro numera ges
nomgående upprättade i form av kartotek,
vanligen på kort av s. k. internationellt
format (75X125 mm).
På katalogkortet finnes angiven den s. k.
signaturen, vanligen bestående av bokstäs
ver och siffror, och som anger bokens
plats i samlingen. För framtagningen måste
denna signatur anföras på bokbeställs
ningen.
Samkataloger. Utom kataloger över ens
skilda bibliotek finnes även s. k. szmkata=
loger, som i en svit upptaga bestånden i
flera bibliotek. Sådana kataloger äro nas
ALLMÄNNA DELEN
1003
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
