Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknisk litteraturtjänst - Bibliografiska klassificeringssystem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNISK LITTERATURTJÄNST
bibliografiskt system, skulle bibliogra?
fiska uppgifter och referat utan ytterligare
bearbetning och omklassificering kunna
sammanställas i ett och samma kartotek.
Om tidskriftsuppsatser redan från början
förseddes med systemets gruppbeteckning,
skulle man få ett bibliografiskt material,
som omedelbart kunde utnyttjas. Dess?
utom skulle man vinna den fördelen, att
forskaren aldrig skulle behöva sätta sig in
i mer än ett bibliografiskt system.
Decimalklassificeringssystemet. Det enda
system, som, åtminstone för närvarande,
skulle kunna göra anspråk på en dylik
internationellt erkänd ställning, är deci?
malklassificeringssystemet.
Uppfinnaren av detta system är den
amerikanske biblioteksmannen Melwil
Dewey, som 1876 utgav Classification and
subject index for cataloguing, ett häfte på
42 sidor. För mindre bibliotek fick hans
system vidsträckt användning i de anglo?
saxiska länderna och i något modifierad
form även utanför dessa (t. ex. i Danmark
och Norge). Systemet har ständigt ut*
ökats och förbättrats. Den sista upplagan
1942 omfattar sålunda över 1 900 sidor.
Deweys system, som i första hand upp?
gjorts för bibliotekens behov, omarbeta?
des av det 1895 grundade Institut inter=
national de bibliographie i Bryssel, som
hade utarbetandet av ett universellt sy?
stern för bibliografier på sitt program. Den
första upplagan av dess Classification dé=
cimale universelle utkom på franska 1905.
En ny utvidgad fransk upplaga utkom
1927—33. En tysk Dezimalklassifikation,
Deutsche Gesamtausgabe, är sedan 1934
under utarbetning, av vilken avd. 0—5,
62—66 jämte supplement nu föreligga.
Utgivandet av en engelsk upplaga, Uni=
ver.sal decimal classification, började 1936.
Hittills äro avd. 0 och 5 färdiga. En ny
fransk upplaga lär vara under utarbet?
ning. Förkortade upplagor av hela syste?
met föreligga på flera olika språk. En
dylik på svenska, utg. av Tekniska littera?
tursällskapet, utkom 1946.
Brysselsystemet, eller som det här i
Sverige vanligen kallas DK?systemet, har
under de senaste åren fått en vidsträckt
användning för systematisering just av
tekniska litteraturen. Det användes i ett
flertal stora bibliografier och referatkarto?
tek. Dessutom utsättas DK?numren på
uppsatserna i flera tekniska tidskrifter, i
Sverige t. ex. Teknisk tidskrift, Bygg?
mästaren m. fi. En vädjan från Teknolog?
föreningen tillsammans med Ingenjörsve?
tenskapsakademien och Sveriges Industri?
förbund utsändes i dec. 1944 till de
svenska tekniska tidskrifterna att publicera
DK?klassificerade referat av sina original?
artiklar.
Det karakteristiska hos det av Dewey
utarbetade systemet är dels att alla avdel?
ningar i systemet betecknas med siffer?
kombinationer, dels att tilläggandet av en
siffra till de föregående alltid innebär en
ytterligare systematisk uppdelning. Härav
följer att antalet systematiskt sidoordnade
avdelningar aldrig kan överstiga 10. Uppdel?
ningen kan tydligen teoretiskt gå hur långt
som helst. För bättre överskådlighet indelas
siffrorna med punkter i grupper på tre.
Ur rent systematisk synpunkt innebar
Deweys system ingen förbättring i jämfö?
relse med tidigare system utan snarare en
försämring beroende på det tvång, som
indelningen i högst tio underavdelningar
innebar.
Huvudgrupperna äro följande:
0 Skrifter av allmänt och blandat innehåll.
1 Filosofi.
2 Religion, teologi.
3 Sociala vetenskaper, rättsvetenskap.
4 Språkvetenskap.
5 Matematik, naturvetenskap.
6 Tillämpade vetenskaper, medicin, teknik.
7 Skön konst, lek, sport.
1010
INGEN JÖRS HANDBOKEN I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
