Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknisk litteraturtjänst - Utförande och redigering av vetenskapliga uppsatser m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utförande och redigering av vetenskapliga uppsatser m. m.
Aurell, C. G., Contribution to the
theory of telephone cables with twist*
ed conductor groups. Diss. Sthlm,
Tekn. högsk. 1940.
För periodiska publikationer böra an*
givas: bandtal eller årgångsnummer, år*
gång, häftesnummer (ev.) samt sidtal för
artikelns början och slut. Det är natur*
ligtvis av stor vikt att dessa olika uppgif*
ter följa i bestämd ordning, särskilt i de
fall, då sidtalet är så högt att det kan
misstagas för årtalet. Tyvärr varierar bru*
ket mycket. En vanlig ordning är: band*
tal (i tryck fettat), sidtal, årtal (ibland
inom parentes). Så t. ex. i flera stora
bibliografiska arbeten som Chemisches
Zentralblatt, Chemical abstracts. Denna
ordningsföljd är emellertid icke idealisk,
bl. a. därför att den icke lämpligen kan
användas för publikationer som sakna år*
gångsnumrering. Lämpligare synes därför
vara att i princip följa samma ordning
som vid arbeten i bokform, nämligen
bandtal, årtal, sidtal. För undvikande av
misstag är det lämpligt att låta sidtalen
föregås av förkortningen s. Ofta sättes
årtalet inom parentes, vilket dock synes
mindre lämpligt, då hela litteraturhänvis*
ningar icke sällan sättas inom parentes.
Utsättes även häftesnumret föregås detta
lämpligast av kolon medan sidtalen före*
gås av komma.
Ex.: Teknisk tidskrift. 74, 1944: 33, s.
957—959.
Förkortning av tidskriftstitlar. För perio*
diska publikationer är det ofta lämpligt att
använda förkortningar av titeln. Dessa
förkortningar böra då göras så, att de
äro lätt förståeliga icke endast för spe*
cialisten, utan även för biblioteksmannen,
bokhandlaren m. fi. Kraftiga förkort*
ningar, t. ex. JKA Jernkontorets anna*
ler, PIRE Proceedings of the Institute of
radio engineers eller — som i Beilsteins
handbok — F: Zeitschrift der analy*
tischen Chemie, (grundad av Fresenius)
böra därför undvikas.
1930 utgav Institut de coopération intel*
lectuelle internationella regler för förkort*
ningar av tidskriftstitlar (Code internatio*
nal d’abréviations des titres de périodiques.
1930. Supplément 1932), vilka sedan god*
känts av olika länders bibliotekarieföre*
ningar. Dessa regler grunda sig på de av
Deutsches Normenausschuss och de för
World list of periodicals utarbetade reg*
lerna. Denna Code har 1940 antagits av
ISA (ISA*Buletin 23). Grundprincipen är
att kraftigare förkortningar göras endast
för vissa i tidskriftstitlar ofta förekomman*
de ord.
Ex.
Blad, Blått, Blätter Bl.
Comptes rendus C. R.
Giornale G.
Jahrbuch Jb.
Jahresbericht Jber.
Jahresheft Jh.
Journal J.
Monatsbericht Mber.
Monatsblatt Mbl.
Monatsschrift Mschr
Tidskrift, Tidsskrift, Tijdschrift T.
Weekblad, Wochenblatt Wbl.
Weekly Wkly.
Wochenschrift Wschr
Zeitschrift Z.
Zentralblatt Zbl.
För övrigt bestå förkortningarna som
regel av de första bokstäverna av titelns
ord. Vissa ord förkortas dock genom sam*
mandragning.
Ex.: Engineer Engr.
Engineering Engng.
Railway Rly.
World Wid. etc.
Prepositioner och andra småord uteläm*
nas som regel helt. För förkortningar av
ALLMÄNNA DELEN
1017
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
