Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknisk litteraturtjänst - Utförande och redigering av vetenskapliga uppsatser m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNISK LITTERATURTJÄNST
Original, som innehålla halvtoner, alltså
framför allt fotografier, utföras såsom auto=
typier. Dessa tillverkas med olika raster
allt efter papperets art. Det grövsta rastret
användes för tidningspapper, det finaste
för konsttryckpapper. Det är vanligen bäst
att överlåta till klichéanstalten att välja
raster. Till dess ledning bör därvid bifogas
pappersprov.
De fotografiska originalen böra vara
skarpa och kopiorna utförda blanka och
på vitt papper. Vanligen kan icke till*
fredsställande bilder erhållas, om de foto*
grafiska originalen endast finnas i form
av bokillustrationer. Är originalet utfört
i autotypi, innehåller klichén redan ett
raster. Den förnyade reproduktionen blir
vanligen oskarp och ofta uppstår s. k.
moarébildning, när originalets och repro*
duktionens rastersystem komma i en viss
vinkel med varandra. Ett tryck på konst*
tryckpapper kan dock duga som original,
speciellt om förminskning skall ske.
Ritningar på millimeterpapper reprodu*
ceras ofta med fördel i autotypi, då milli*
meterpapperet i sin helhet kommer med.
Om man därvid önskar, att millimeterpap*
peret skall framträda kraftigt, skall rit*
ningen utföras på rött papper. Vill man ha
millimeterpapperet svagt, skall ritningen
utföras på blått millimeterpapper. Vid alla
ritningar på millimeterpapper är det vik*
tigt att ånge, om millimeterpapperet skall
med eller ej. Vid tillverkning av autoty*
pier blir bilden exakt lik originalet. Vita
lappar med text på som ev. klistrats på
bilden komma alltså att synas.
Anteckningar och anvisningar för re*
produktion böra göras med en mjuk penna
på bildens baksida, så att inga märken
uppstår i papperet. Ännu bättre är det att
göra anteckningarna på ett särskilt pap*
per, som klistras fast på bildens baksida
och vikes löst över bildsidan. Fotografiska
original och över huvud taget original till
autotypier böra aldrig sammanhäftas med
pappersklämmor. De märken, som därvid
uppstå i originalet, vålla ofta klichéan*
stalten stora svårigheter.
Vid reproduktion av ritningar bör ska*
lan alltid tas med. Skalan bör dock van*
ligen uppritas och ej anges genom ett tal*
förhållande, som kan bli oriktigt, om
ritningen förminskas vid reproduktionen.
I vissa fall kan det vara lämpligt att
utföra bildmaterialet i offsettryck. Detta
gäller speciellt vid mycket stora diagram,
som skola ligga som lösa bilagor i boken
eller äro avsedda för väggplanscher. Här*
vid tillverkas ej klichéer.
De flesta förlag och tidskriftsredaktio*
ner ha utgivit kortfattade anvisningar,
huru manuskripten böra vara avfattade.
Dessutom finnes flera, särskilt amerikan*
ska handböcker, t. ex. H. C. Richardson,
L. N. Becklund m. fi., Practical forms of
exposition. 1934. Slutligen förtjänar även
nämnas G. V. Th. Borries, Vejledning i
Tekniken ved Udarbejdelse och Udgivelse
av videnskabelige Arbejder, Köpenhamn
1941, som visserligen i första hand gäller
medicinska arbeten, men som dock med
största utbyte kan studeras av forskare
även inom andra vetenskapsområden. Jfr
även: Gestaltung technisch*wissenschaft*
licher Veröffentlichungen. Hrsg. von der
Deutschen Normenausschuss. 2. Aufl. 1941;
J. Kroon, Modern reproduktion 1935; och
F. Bagge, Trycksaksekonomi (Svenska re*
klamförbundets skrifter 3) 1943.
1024
INGEN JÖRS HANDBOKEN I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
