Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Viktigare maskinelement
Fig. 1/19. »Crescent» vemfäste.
na. »Crescenf» remfäste (fig. 1/19) är lik?
artat, men stålplattan är större och fästes
i vardera remändan medelst 4 speciella ni?
tar. Dessa remfästen lämpa sig bäst för
remmar med t = 8 à 10 mm. En nackdel
är, att remfästets yta på översidan ej ligger
i plan med remmen.
Fig. 1/20 visar det s. k. Alligatorlåset,
som för plan rem utgör ett gott remför?
band. I A införes en pinne av stål eller
råhud B, så att ett gångjärn erhålles, och
låset blir således lätt att montera och de?
montera. Uppdelas låset i sektioner och
utgöres pinnen av råhud, erhåller bandet
en viss böjlighet i tvärriktningen, så att
det kan kupas i viss utsträckning. Ännu
större böjlighet erhålles vid remhakslåset
enligt fig. 1/21, som i övrigt verkar på
samma sätt. För låsets anbringande på
remändarna finnas särskilda maskiner. Lå?
set är användbart för så gott som alla rem?
typer.
Samtliga remfästen av metall skada rem?
men mer eller mindre och äro betydligt
svagare än remmen själv. I bästa fall upp?
nå de remmens halva styrka. Vid större
Fig. 1/21. Remhakslås.
och viktigare transportremmar föredragas
därför skarvar, som giva en ändlös rem.
Deri limmade trappstegsskarven är besvär?
ligare att utföra än mekaniskt verkande
remförband, men den är att anse som en
mycket god skarv. Remändarna nedskäras
successivt och trappformigt, så att varje
nedskärning motsvarar ett inlägg och har
en längd av ca 100 mm. Anliggningsytor?
na bestrykas med flera lager av gummilös?
ning, pressas sedan samman, varefter skar?
ven sys eller nitas som ytterligare säker?
het. Metoden kräver tid och viss skicklig?
het hos montörerna. Skarvens styrka kan
anses vara ca 75 % av remmens.
Ännu bättre resultat erhålles vid vulka=
niserade remskarvar, men dylika äro dyra
i utförande då de kräva maskiner på ar?
betsplatsen. I regel uppdrages åt remleve?
rantören att utföra dylika skarvar. Styr?
kan kan uppgå till 90 °/o av bandets.
Remtrummor och remrullar
Diametern måste bestämmas efter remmens
tjocklek, så att böjningspåkänningarna ej
bliva för stora. För gummiremmar brukar
man tillämpa den enkla regeln
Ddrivtrumma:=125Xantal vävinlägg
Dfottrumma = 100Xanfa/ vävinlägg
Dbryttrumma = 75Xantal vävinlägg
Samtliga värden i mm.
Det större värdet för drivtrumman beror
på att remspänningarna där äro störst.
MASKINTEKNIK
20
305
Fig. 1/20. Alligatorlås.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
