Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRANSPORT ANLÄGGNINGAR
tyngre och sämre utbalanserade. Varv?
antalet blir ganska högt 200—500 m/s allt?
efter remmens hastighet och rullens
diameter. Vid plana remmar användes en
enda cylindrisk rulle, vid kupade remmar
åter har man rullställ, som i allmänhet
omfatta en mittre rulle och tvenne i vin?
kel lagda sidorullar, som giva remmen er?
forderlig kupning (se fig. 3/2). Förr an?
vände man särskilt vid breda remmar 5—7
rullar i rullstället och avsåg därmed att
ernå en idealisk kupning av remmen utan
risk för brytning av remmen. De yttersta
rullarna lades därvid i 25 à 30° lutning.
Dylika rullställ med 5 rullar förekomma
alltjämt vid en del breda remtransportö?
rer, men anordningen blir dyr framför allt
på grund av de många kullager, som er?
fordras. Trerulle?systemet är därför nu?
mera vanligast och sidorullarna ställas van?
ligen i 20° lutning. Stundom göres mittre
rullen längre än de båda övriga, vilket
medför bättre styrning av remmen, i syn?
nerhet då den är obelastad, men ur kost?
nadssynpunkt är det fördelaktigt att använ?
da lika rullar, s.k. enhetsrullar. Kupningen,
som erhålles vid de vanliga rullställen med
tre rullar, motsvarar en lastprofil på rem?
men, som är ungefär dubbelt så stor som
den, som fås vid en plan rem. Vid samma
remhastighet har således en kupad rem
dubbelt så stor kapacitet som en plan.
Montering
För att remmen skall gå rakt mellan
ändtrummorna fordras, att dessa samt
rullställ och rullar äro mycket noggrant
monterade. Möjligheter till efter justering
måste nödvändigtvis finnas. Trots detta
kan remmen ha viss benägenhet att gå
snett och löpa upp på ena sidan av rull?
stället. För att hindra att detta sker i allt?
för hög grad är det brukligt att använda
s. k. kant styr rull ar, mot vilka remkanten får
gå upp. Pressningen mellan remkant och
styrrulle resulterar i regel i att remkanten
förstöres och remmens vävlager bli åtkom?
liga för fukt och smuts. Kantstyrrullar
böra därför undvikas eller placeras så
långt från remkanten, att de normalt ej
beröra denna utan fungera endast i un?
dantagsfall. En effektiv och för remmen
nästan oskadlig metod är att luta hela
rullstället 2 à 3° i transportriktningen.
Rullställens och rullarnas inbördes av?
stånd beror främst på godsets vikt, så att
ju tyngre godset är, desto tätare böra rull?
ställen placeras. Ju bredare rem, desto
kortare avstånd. Tab. 3: 1 anger lämpliga
avstånd mellan bärrullar för normala för?
hållanden. Vid pålastningen böra rullarna
sitta tätare, likaså där remmen böjes i
konvex kurva (fig. 3/3).
För driften använder man numera all?
mänt kuggväxelmotorer, anslutna till
drivaxeln medelst en kedjetransmission,
vanligen en rullkedja. Man har då möj?
lighet att placera motorn på lämpligt ställe,
och en ändring av utväxlingsförhållandet
kan lätt göras. I många fall använder man
med fördel s. k. eltrummor, vid vilka den
elektriska motorn inbyggts i trumman. Vid
transportörer, som ligga i så stark lut?
ning, att den lastade överparten vid ström?
avbrott glider nedåt, måste säkerhetsan?
ordningen i form av spärrhjul e. d. finnas.
Spänntrumman bör vid längre och stör?
re transportörer alltid göras rörlig i gej?
Tab. 3:1. Avstånd mellan bärrullar enligt
allmän praxis.
Rembredd Avstånd mellan bärrullar i m
mm lätt gods (kokflis) medeltungt gods (kol) tungt gods (malm)
300— 450 1,5—1,8 1,3—1,5 1,1—1,3
450— 750 1,4—1,6 1,2—1,4 1,0—1,2
750—1400 1,3—1,5 1,1—1,3 0,8—1,0
Avstånd mellan bärrullar för returpart =
= 2,7—3,3 m.
314
INGEN JÖRS HANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
