Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRANSPORT ANLÄGGNINGAR
att godset under transporten är utsatt för
ständiga omlagringar och att en icke obe*
tydlig effekt åtgår för detta ändamål. Ju
längre transporter, desto mindre kan £
väljas, ty den relativt låga motståndskoef:
ficienten för bandets rörelse över de kul
lagrade rullarna gör sig då mera gällan
de.
Vid bärrullar med glidlager är £ = 0,i5—
—0,25.
De större firmorna inom branschen an*
vända empiriska formler av olika utseen*
de. Här må endast angivas ett uttryck, an?
vänt av en tysk firma
Pmotor = + 0,00X5 fä- L] ±
QH
-270
hk
Remkraften kan sedan beräknas ur ef?
fektbehovet. För periferikraften vid trum?
man gäller
F =
75-P
kgf
(F kan ju även beräknas direkt:
F=F1+F2+F3..., se föreg.)
Därefter kunna krafterna i pålöpande rem?
part och i avlöpande part S2 (släck*
part), beräknas ur de kända uttrycken
St=F
och Sn = F
1
-1
Då kostnaden för remmen är betydande,
strävar man efter att erhålla litet värde på
«Sj, vilken är den kraft, efter vilken ban?
det skall dimensioneras. Man har därför
anledning att söka öka värdena på
variablerna « och a. I synnerhet gäller
detta för långa transportörer och stigande
transport. För p gäller:
Anliggningsytan mellan rem och trumma:
Vanlig trumma av gjutjärn
torr fuktig våt
jM = 0,20—0,25 0,15—0,20 0,10—0,15
Fig. 5/9. Tandemdrift av remtransportör.
Remtrumma med gummibeklädnad
torr fuktig våt
j" = 0,30—0,35 0,20—0,30 0,15—0,2ü
Omslutningsvinkeln a antages i vanliga
fall = ^. Genom att anbringa en bryttrum?
ma omedelbart efter och intill drivtrum?
man (fig. 3/1) kan man räkna med a =
= l,27r till 1,37T. Enbart monterandet av en
dylik trumma kan i många fall tillåta an*
vändandet av en rem med färre vävinlägg.
Vid myckct långa transportörer anordnar
man stundom s. k. tandemdrift (fig. 3/9),
varvid cc kan antagas = 2,5 n. Tandemdrift
är dock ej enbart att rekommendera, ty
den vinst ».nan gör genom att använda
en billigare rem utjämnas ofta av ban?
dets minskade livslängd. Den S*formiga
omböjningen och »krypningen» på rem?
trummorna (se s. 283) är skadlig för rem*
men. Å andra sidan finns det fall, då man
är tvingad att tillämpa tandemdrift för
att överhuvud taget kunna använda den
för en viss rembredd kraftigaste rem, som
finnes att få i marknaden och som upp*
fyller det viktiga villkoret att vara böj*
lig nog att låta kupa sig efter bärrullar?
na. Ett sätt att undvika tandemanordnin*
gen är ju att dela upp transportören i två,
men detta är ej alltid önskvärt.
S± blir vanligen 3 • F till 1,15 • F, där det
högre värdet ernås vid ogynnsamma om*
ständigheter och 180° omböjning, och det
senare kan uppnås vid tandemdrift. Ett
mycket vanligt värde på
är här lik?
som vid vanlig remdrift = 2, varvid S1 = 2F.
320
INGEN JÖRS HANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
