Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sköpverk
Varvantalet hålles < 100 v/min och be*
ror väsentligen på godsets art och skru*
vens diam. Se tab. 7:1. Vid höga varv*
antal följer godset med högre upp i rän*
nan och pressas mot lager och upphäng*
ningsanordningar för dessa, varigenom
förlusterna öka. På senaste tiden har man
genom att lagra skruven något excentriskt
i rännan lyckats minska sönderklämningen
av godset och därmed även effektbehovet.
Användning. Skruvtransportören lämpar
sig bäst för små kapaciteter, för korta
transportsträckor samt för småstyckigt
eller pulverformigt gods. Spannmål, bönor,
mjöl, socker äro material, som med för*
del kunna transporteras med skruv, men
även sand och cement lämpa sig bra, trots
att de slita avsevärt. Krossat kol med styc*
kestorlek < 25 mm transporteras ofta med
skruv, i synnerhet förekomma dylika
transportörer vid ångpanneanläggningar
över kolfickorna, där man väl kan utnytt*
ja möjligheterna till bekväm avlastning ge*
nom att anordna ett antal öppningar med
skjutluckor på rännans undersida. Skruv*
transportörer med över 50 m längd äro
knappast ekonomiska i drift på grund av
den stora energiförbrukningen.
Allmänna beräkningsgrunder
För kapaciteten gäller uttrycket
ti • D-
Q = rp—-—- • s • n • 60 m3/h
4
95 = rännans fyllningsgrad, som antages =
= 0,25—0,4. Det mindre värdet använ*
des vid större skruvar samt vid platt*
järnsskruvar (fig. 7/3) och det större
värdet vid mindre skruvar.
D= skruvgängans stigning i m
s = skruvens yttre diameter i m
Tab. 7: 1 ger vissa upplysningar om
skruvtransportörens kapacitet vid olika
material och för dessa lämpliga varvantal.
Beakta de relativt små kapaciteterna som
erhållas.
Effektbehovet är svårt att teoretiskt be*
räkna, och man blir i stort sett hänvisad
till beräkningsmetoder, som grunda sig på
utförda prov. Ett enkelt uttryck av ame*
rikanskt ursprung är
där k= 1,3—1,6 för spannmål/sågspån och
andra lättflytande material,
k= 1,6—2,5 för småkol, kokflis, salt,
cement o. d.,
fc= 2,5—4,o för sand, grus, aska, kros*
sad koks och kalksten o. d.,
Q = kapaciteten i ton/h, och L = träns*
portsträckan i m.
Drivmotorns effekt bör väljas minst 25 %
större med hänsyn till förlusten i ändla*
ger och kuggväxlar samt med tanke på
tillfälliga överbelastningar.
Kap. 8. Skopverk
Skopverk utgör en lämplig benämning
på transportörer, där godset, som i detta
fall så gott som alltid utgöres av mer
eller mindre finstyckigt massgods, fram*
forslas i skopor. Skopornas storlek varie*
ra avsevärt. 0,5 dm3 till 50 dm3 äro vanliga
värden, men vid vissa bägarverk förekom*
ma ännu större skopor. De anbringas an*
tingen på vissa bestämda inbördes av*
stånd, vilket är vanligast, eller också orne*
delbart efter och intill varandra, vilken
anordning bildar en övergång till de tidi*
gare behandlade lamelltransportörerna.
Skopelevatorer
Allmänt utförande
Skoporna kunna anbringas på en eller
två kedjor, kedjeelevatorer, eller på en
rem (gummi*, balata* eller bomullsrem),
MASKINTEKNIK
343
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
