- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 2. Maskinteknik /
413

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Maskinelement och hissmaskiner

Maskinens uppbyggnad är principiellt
enkel: direkt på maskinens axel äro hiss*
motorns ankare, drivskivan och broms*
skivorna påkilade. Maskinaxeln belastas
av de nämnda, påkilade organen samt av
lindragningen, som i synnerhet vid »trac*
tion»*system kan bliva betydande. Se
fig. 2/9.

Hissmaskiner utan skruvväxel drivas
som regel alltid av leonardomformare. Be*
träffande leonardomformarens konstruk*
tion och verkningssätt hänvisas till hand*
bokens elektrotekniska del.

Motvikt

Hissar av normal konstruktion förses
vanligen med motvikt, som utbalanserar
hisskorgens vikt och en del av lastens.

Motvikten utföres oftast i form av ett
antal parallellepipediska delblock, som äro
uppträdda på en central stång eller inlag*
da i en sammanhållande järnram. Delbloc*
ken utföras vanligen av gjutjärn. Motvik*
ten utrustas med styrgap, som glida mot
motviktsgejderna. Vid större hisshastighet
än 1 m/s (± 10 °/o) skall motvikten även
vara utrustad med hastighetsbegränsare
och fångapparat.

Vid hiss med mycket tung korg anord*
nas ibland två motvikter, av vilka den
ena, »maskinmotvikten», hänger i linor
som gå från hisskorgen över hissmaski*
nens drivskiva, under det den andra, »ex*
tramotvikten», eller »korgmotvikten»,
hänger i linor, som gå från hisskorgen över
en eller flera brytskivor till denna andra
motvikt. Dessa linor påverkas sålunda ej
av hissmaskinens drivskiva. Extramotvik*
ten får endast utbalansera en del av hiss*
korgens vikt. Den av extramotvikten icke
utbalanserade delen av hisskorgens vikt
bör vara så stor att den förmår giva sum*
man av den tomma hisskorgens och extra*
motviktens massor en acceleration av
minst 0,2 g.

Enligt amerikanska säkerhetsföreskrifter
är det under vissa betingelser tillåtet att
för hissning av kassaskåp tillfälligt höja
hissens lyftförmåga genom anordnande av
en tillsatsmotvikt som är tillkopplad en*
däst när det extra tunga lyftet utföres och
därefter åter frånkopplas. Litteratur (1) p.
85.

Utan motvikt utföras endast mycket små
varuhissar, »brevhissar» samt — ehuru ej
alltid — sådana speciella hissar som t. ex.
skruvhissar. Hissar med två korgar som
utbalansera varandra utföras även utan
motvikter. Sådana hissar användas t. ex.
för transport av byggnadsmaterial i ny*
byggnader.

Hisshastighet

Enligt gällande säkerhetsföreskrifter får
hisshastigheten icke överskrida vissa maxi*
mivärden, nämligen

0,6 m/s för hiss utan förare och utan sär*
skilda, av högre hisshastighet be*
tingade säkerhetsanordningar. Yr*
kesinspektionens chefsmyndighet
har 20.8.1947 för denna kategori
föreskrivit högst 0,75 m/s utan
plustolerans,
l,o m/s för hiss utan förare men med vissa
av den högre hastigheten betinga*
de säkerhetsanordningar,
1,5 m/s för hiss med förare samt för hiss,
vilken person icke får medfölja.

Yrkesinspektionens chefsmyndighet kan
medgiva högre hisshastighet än här sägs
om sådan är motiverad av trafikbehovet.

För här nämnda hastigheter gäller +10 %
tolerans. (Således ej för 0,75 m/s.)

Hisshastigheten beräknas enligt

v = hisshastighet i m/s

D = lintrummans eller drivskivans diame*
ter i m, mätt i linans centrumlinje

MASKINTEKNIK

413

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:04:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/2/0413.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free