Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRANAR OCH ANDRA LYFTMASKINER
Fig. 1/18. Kranstomme till traverskran
utförd av fackverk.
Fig. 1/17. Kranstomme till traverskran
utförd av bbalkar.
Traverskranar
Traverskranarna bestå av en block*
eller löpvagn gående längs en i sin tur
åkbar krän.
Traverskranarna ha den stora fördelen,
att de ej taga något golvutrymme i an*
språk. De äro den lämpligaste krantypen
för inomhusbruk och i allmänhet för rek*
tangulära arbetsplatser. De användas så*
lunda allmänt i verkstäder, gjuterier, järn*
verk och maskinhallar samt utomhus å
lagerplatser och liknande.
Olika typer
Fig. 1/17 visar en konstruktion där krän*
stommen är utförd av I*balkar och fig. 1/18
en konstruktion där den är utförd som
fackverk.
Härutöver finnas ett flertal andra ut*
föringsformer.
Data för traverskranar
Traverskranarna utföras ofta för lyft*
krafter upp till 25 ton, men konstruktioner
för mångdubbelt större laster förekomma.
Kranar med större lyftkraft än 10 ton be*
tecknas såsom tunga kranar.
Kranens spännvidd L = avståndet mel*
lan mittlinjerna på åkbanans skenor. Den
bestämmes av arbetsrummets storlek och
är för traverskranar av typ enligt fig. 1/17 i
regel 6—20 m, understundom utföres den
dock ända upp till 20—30 m. För kranar
av typ fig. 1/18 är spännvidden 16 meter
eller därutöver.
Hjulbasen l, som är avståndet mellan två
utefter samma linje liggande löphjul, är
för spännvidder under 10 m
l—~r L—L m
4 5
och kan för spännvidder över 10 m i regel
sättas
7 1 T 1 T
l=– L—-r L m
5 6
Beträffande lämpliga data se tab. 1:2.
Angående lyftkraft se även under
»Lyftblock», s. 422.
Lyfthastighet se »lyftblock för maskin*
drift», samt »löpvagnar», s. 422 och 424.
Åkhastigheten bestämmes efter det före*
liggande behovet. Följande värden kunna
tjänstgöra såsom ledning:
För monteringsarbeten v = 5—30 m/min
För godstransport v=30—60 m/min
Beträffande lyftmaskineriet gäller att
linföringarna skola utföras så att lastens
rörelse blir lodrätt.
Tillåtna böj påkänning ar i fackverksbal*
karna:
Vid handdrift 900—1100—1200 kgf/cm2
Vid elektrisk drift 700—900 kgf/cm2
Tillåtna skjuvpåkänningar å nitar:
600—800 kgf/cm2
Max. tillåtna totalpåkänningar:
426
INGEN JÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
