Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRANAR OCH ANDRA LYFTMASKINER
Fig. 2/1. Kranvagn, olika belastningsfall.
att till lastens vikt addera de krafttillskott
som uppkomma vid start eller bromsning.
Hela kraften verkar i sin angreppspunkt.
Vid plötsligt avlastning av krän upp*
står en uppåt riktad kraft genom att
järnkonstruktionen avlämnar det av fjäd*
ring under belastning upptagna arbetet.
Kranvagnen
För krän i vila antages den å krän*
vagnen verkande belastningen vara lika
med de hjultryck som beräknats för obe*
lastad för vindtryck utsatt krän i vila.
Vid krän i arbete antages belastningen
å kranvagnen vara lika med de hjultryck
som orsakas av kranen.
De maximala hjultrycken under kranen
bestämmes för kranarmen i olika lägen.
Se fig. 2/1.
Fig. 2/2. Kranbro, belastad.
Kranbron
För krän i vila antages den å kranbron
verkande belastningen vara lika med sum*
man av de hjultryck som erhållas genom
obelastad för vindtryck utsatt vagnkran.
När kranen är i arbete, fig. 2/2, antagas
de för vagnkranen beräknade maximala
hjultrycken utgöra rörlig belastning på
kranbron.
I. 2) Egenvikt
Kranen
Kranens egenvikt beräknas approxima*
tivt och fördelas såsom yttre krafter lika
på under? eller översidans knutpunkter,
fig. 2/3, varvid det ogynnsammaste fallet
väljes. De båda yttersta knutpunkterna
belastas dock endast med hälften mot de
Fig. 2/4. Kranbro, egenvikt.
Fig. 2/3. Krän, egenvikt.
454
INGEN JÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
