Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Allmänna synpunkter och beräkningar
ledningarna till aggregaten betyder ett fel
i en ventil endast driftstopp på ett av
dem. Ventilantalet ökas från 16 till 24.
Fig. 1/4 visar en s. k. dubbel samlings*
ledning. Fel i en ventil betyder i ogynn*
sammaste fall driftstopp på ett produce*
rande eller ett konsumerande aggregat.
Kopplingssättet användes ofta för matar*
ledningar till ångpannor.
Dimensionering av rörledningar
Ekonomisk rördiameter och
strömningshastighet
Rörets invändiga diameter bestämmes
av den mängd per tidsenhet av det träns*
porterade mediet som skall passera genom
rörledningen och den hastighet som kan
tillåtas. En strömning genom en rörled*
ning är alltid förenad med en energiför*
lust, vilken yttrar sig däri att en tryckför*
lust uppstår. Vid de hastigheter, som
normalt förekomma, kan denna tryckför*
lust sättas proportionell mot hastighetens
kvadrat vid en och samma rördiameter.
Ökas hastigheten i en rörledning ökar så*
lunda tryckfallet och därmed i allmänhet
även driftskostnaden (energikostnaden)
men man vinner en lägre anläggnings*
kostnad genom att rördimensionen kan
minskas. Det gäller alltså att väga drifts*
och anläggningskostnaderna mot var*
andra.
Energikostnaden har schematiskt en
form enligt kurvan a i fig. 1/5. Kostnaden
för avskrivning och underhåll anges av
kurvan b. Summa årskostnad erhålles ur
kurvan a + b. Denna kurva har ett mini*
mum för diametern d som är ekonomiskt
gynnsammast. Ofta är kurvan flack om*
kring minimum och i sådana fall er*
hålles praktiskt taget samma årskost*
nad även om diametern varierar något
från värdet d. Ett något lägre värde på
rördiametern än d kan då väljas för att
ytterligare sänka anläggningskostnaden.
Fig. 1/5. Ekonomisk rördiameter.
För t. ex. ångturbiner minskas energi*
produktionen per ton ånga vid ökat tryck*
fall i ångledningarna. Värdet av energi*
minskningen införes då som energikost*
nad i fig. 1/5. Man kan ur den del av
kurvan, som’ligger mellan o och diametern
d, bestämma minskningen i årskostnader
vid varje dimensionsökning. Man kan vi*
dare bestämma ökningen i anläggningskost*
nåder vid samma dimensionsökning. För*
hållandet mellan dessa båda värden anger
för varje diameter den vinst företagaren
har på nedlagt merkapital vid ökningen av
dimensionen från närmaste lägre.
Ledningsdiametern kan således även be*
stämmas från den utgångspunkten, att fö*
retagaren skall ha en viss minimivinst på
ökningen i anläggningskostnad.
Ovanstående gäller, om anläggningskost*
nåden för den energialstrande eller ener*
giförbrukande maskinen icke nämnvärt
påverkas av ändringen i rörledningsdi*
mensionen.
I praktiken kan en exakt beräkning av
den ekonomiska rördimensionen vara svår
att genomföra eftersom hänsyn måste
tagas till medelhastigheten på den ge*
nomströmmande mängden under amorte*
ringstiden, vilken hastighet på grund av
oförutsedda utbyggnader etc. kan vara
svår att från början fastställa.
Beräkningarna genomföras i regel en*
däst vid långa rörledningar. I andra fall
utgår man vanligen utan att känna tryck»
MASKINTEKNIK
485
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
