Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rörledningar och rörmaterial
35 :e timmen under provningstiden i me*
deltal är 0,ooi °/o/h. Samtidigt får den
kvarstående formförändringen efter 45
timmars provningstid icke överskrida oQ 2
2. I England och Amerika användas prov*
ningstider på 1 000 timmar och krypgrän*
sen definieras som den påkänning, vid
vilken krypningshastigheten under 500 :e—
1 000:e timmen är 0,oooi à 0,ooi%/h.
3. Utöver ovan angivna definitioner till*
lämpas även andra. Några allmängiltiga
normer för provningstid och krypnings*
hastighet finnas ej definitivt fastställda.
Korttidsproven enligt DIN ge ofta ej
tillförlitliga värden på krypgränsen. En
utredning om tillförlitligheten — bestäm*
da enligt olika metoder — se IVA hand*
lingar nr 160.
Se även denna handboks Materialdel.
Olika slag av rör och deras
användning
Beroende på det transporterade mediets
art, på tryck och temperatur, etc., blir
utformningen av rörledningarna och va*
let av material olika.
Gjutjärnsrör användas huvudsakligen för
vatten och vätskor av ej alltför höga tryck
och temperaturer ävensom för gas av lågt
tryck och till avloppsledningar. Skarv*
ningen av de enskilda rören sker ofta
med muffar men kan även göras med
flänsar.
Tekniska leveransbestämmelser för gjut*
järnsrör finnas angivna i SMS*430. Rör
och rördelar äro standardiserade i SMS*
normerna.
Gjutjärnsrör böra ej användas för ånga
och liknande medier av hög temperatur,
enär gjutjärn har liten töjningsförmåga
och därför är känsligt för eventuell över*
belastning genom värmespänningar. Gjut*
järnsrör äro dessutom känsliga för stö*
tar och slag och — om de ligga di*
rekt i jord — för sättningar i marken
vid t. ex. tjällossningar.
Vattenledningar d i? 600 mm utföras ofta
av svetsade plåtrör. Rör av sådana dimen*
sioner äro krypbara, så att såväl svets*
ning som asfaltering kan utföras på ett
tillförlitligt sätt och under betryggande
kontroll. Asfalteringen av stålrören in*
vändigt utföres för att minska korrosions*
risken. Gjutjärnsrör äro ur korrosionssyn*
punkt överlägsna rör av olegerat kolstål.
Rör som förläggas i jord böra asfalteras
utvändigt för att skyddas mot avrostning.
Stålrör
Stålrör användas för ånga, vatten,
luft m. fi. media, när risk för korrosion
icke föreligger.
Man skiljer mellan stålrör utan söm, s.k.
sömlösa rör, och stålrör med söm, s. k.
svetsade rör.
Sömlösa stålrör framställas genom olika
valsnings*, smidnings* och dragningsför*
faranden ur solida ämnen. Bearbetningen
sker i regel i varmt tillstånd fram till ön*
skad diameter och godstjocklek. Varm*
bearbetningen har emellertid sin praktiska
begränsning nedåt både beträffande dia*
meter och godstjocklek. Vid små rör*
dimensioner sker ibland den fortsatta
bearbetningen i kallt tillstånd genom
kallvalsning och kalldragning eventuellt i
kombination med varmdragning.
I sådana fall då kallbearbetning är mo*
tiverad endast av gränsen nedåt för varm*
bearbetning betraktas rören fortfarande
som varmbearbetade.
Rören kunna utan svårighet bockas, var*
vid bockningsradien i normala fall är 4
ggr rörets utvändiga diameter för släta
rörböjar och 2,5 ggr utvändiga diametern
för veckade rörböjar.
Bockningen utföres i båda fallen i regel
med rören sandfyllda och i varmt till*
stånd. Mindre dimensioner kunna även
bockas utan sandfyllnad. Slätrörböjar
MASKINTEKNIK
495
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
