Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rörförbindningar
Fig. 3/11. Fläns med plan tätningsyta.
Rörledningar för lägre tryck och med
stora diametrar utföras ofta av plåt, var*
vid såväl längd* som tvärskarvar äro
svetsade.
Hård* och svetslödning användes ofta
för skarvning av kopparrör. Blyrör tenn*
lödas i allmänhet.
Tätningsytor
I SMS*normerna äro ett flertal olika typer
av tätningsytor för flänsar standardisera*
de. De vanligast förekommande äro:
1. Plana tätningsytor användas för måttliga
tryck och temperaturer. Genom lämpligt
val av packningar kunna de dock använ*
das även för höga tryck och temperatu*
rer. Se fig. 3/11.
2. Ansats och ursvarvning samt fjäder och
not användas speciellt för högre tryck.
Genom att packningen förlägges i spår,
blir den väl styrd och kan sålunda icke
blåsas ut av trycket. Se fig. 3/12 och 3/13.
3. Flänsar i armatur och formstycken utfö*
ras i regel med ursvarvning eller not, an*
slutande flänsar erhålla därvid ansats
eller fjäder. Vid spetspackningar och lik*
nande förses även anslutande flänsar med
ursvarvning och not (fig. 3/14).
Packningar
De på packningar mellan flänsar ver*
kände krafterna förutom tätningstrycket,
dvs. invändiga trycket och friktionsmot*
ståndet mellan packningen och tätnings*
ytorna, motverka varandra. För att minska
ytan på vilken det invändiga trycket ver*
Fig. 3/12. Fig. 3/13
Fig. 3/12. Fläns med ansats och ursvarv*
ning.
Fig. 3/13. Fläns med fjäder och med not.
kar (utblåsning) göras packningarna ofta
så tunna som möjligt.
Materialet i packningarna kan utgöras av
gummi med eller utan armering, klingerit,
papp, asbest, koppar, aluminium, bly,
mjukt järn, etc. Vilket material som bör
väljas beror bl. a. på det medium som
transporteras i rörledningen. Materialen
måste således vara beständiga mot ke*
miska angrepp och (eller) viss tempe*
ratur.
Vanligast förekommande packningar äro
tunna, plana ringar av klingerit eller lik*
nande, vilka för ånga i allmänhet kunna
användas upp till 60 at ö, 400° C, förutsatt
att packningen är styrd; för vatten kunna
klingeritpackningar i allmänhet användas
upp till 100 at ö, 275° C.
Packningar av gummi med eller utan ar*
mering kunna i allmänhet användas för
vatten upp till 3—10 at ö, 30—90° C.
För högre ångtryck och ångtemperatu*
rer användas ofta kamtätningar (spets*
packningar), fig. 3/14, utförda av stål. De
användas ibland i samband med plana
flänsar men i regel utföras flänsarnas tät*
ningsytor med not eller utsvarvning. An*
vändningsområdet för spetspackningarna
MASKINTEKNIK
505
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
