Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMPRESSORER
för tvåstegskomprimering ha uppnåtts.
Denna vinst är för liten för att motivera
byggande av en trestegskompressor vid
detta låga tryck. De ovan angivna teore*
tiska vinsterna uppnås nämligen ej i prak*
tiken på grund av att två* och flerstegs*
kompressorer ha större förluster än en*
stegskompressorer.
Med hjälp av värden hämtade från
kurvorna i fig. 1/3 kan man lätt för luft*
kompressorer räkna ut den teoretiska
effektvinst vid komprimering i två eller
flera steg, som uppnås vid olika sluttryck.
En annan viktig orsak till att två? och
flerstegskomprimering måste tillgripas vid
högre tryckförhållanden är att man däri*
genom kan hålla temperaturen i cylind*
rama nere vid rimliga värden. I exemplet
ger enstegsförloppet 263° C teoretisk tem*
peratur hos gasen medan tvåstegsförloppet
ger ca 120° C i vardera cylindern. Med
alltför höga temperaturer följer risk för
smörjoljeexplosioner och materialsvårig*
heter i ventiler.
Indikatordiagram
I en verklig kompressor där indikator*
diagrammet motsvarar de i det föregående
behandlade pv*diagrammen bli förhållan*
dena mera komplicerade. Sålunda medför
den restvolym gas, som kvarstannar i
cylinderns »skadliga rum» vid kompres*
sionsslagets slut, att en expansionslinje
från arbetstrycket till insugningstrycket
erhålles i diagrammet.
Dessutom uppstå vissa förlustytor i
diagrammet beroende på ventilmotstånd
vid gasens insugning och uttryckning.
I fig. 1/5 visas ett schematiskt indika*
tordiagram för en enstegskompressor.
»Skadliga rummet» representeras i figuren
av sträckan z • S och dess- minskning av
kompressorns kapacitet av sträckan S0.
Vid kolvslagets början måste kolven röra
sig en viss väg innan trycket i cylindern
Fig. 1/5. Schematiskt indikatordiagram för
enstegskompressor.
uppnått atmosfärstrycket, vilket även re*
presenterar en kapacitetsminskning. Den i
indikatordiagrammet med S{ betecknade
sträckan representerar sålunda den enligt
indikatordiagrammet insugna gasvoly*
men. Denna volym är emellertid ej något
direkt mått på det avgivna gasflödet
emedan temperaturen hos den i cylindern
insugna gasen stiger under dess strömning
in i cylindern och man ej har tagit hän*
syn till detta i diagrammet. Att mäta
eller rätt uppskatta temperaturen hos
gasen vid kompressionens början är myc*
ket svårt, varför alla uppgifter om en
kompressors insugna gasmängd i allmän*
het är av ringa värde för bedömande av
den verkliga kapaciteten, vilken alltid bör
anges i avgivet gasflöde, mätt enligt fast*
ställda normer.
Ytan A representerar det förlustarbete,
som uppstår vid gasens insugning i cylin*
dern. Förlusten härrör huvudsakligen från
strömningsmotstånd i kanaler och ventiler
på sugsidan. Härtill kan även komma
tryckförluster förorsakade av de tryck*
svängningar, som lätt uppkomma i sugled*
ningen till intermittent sugande kompres*
sorer. Även förlustytan B på trycksidan
härrör huvudsakligen från kanal* och
ventilmotstånd. På grund av luftens större
täthet på trycksidan måste för undvikande
548
INGEN JÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
