Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kompressorcentralens utförande och dimensionering
Om tryckledningen ej förlägges i gol*
vet utan upphänges över detsamma bör
den helst uppläggas på separat anordnade,
helst murade, pelare. Fästes rörledningen
i maskinrummets väggar uppstår risk för
att dessa skaka sönder av de vibrationer
som överföras från tryckledningen.
Efterkylare
Den atmosfäriska luften är aldrig torr
utan innehåller till följd av avdunstning
från jorden större eller mindre mängder
vatten i ångform. Mättningsmängden vat*
tenånga per volymenhet luft är obe*
roende av luftens tryck men ökar snabbt
med temperaturen. Avkyles mättad luft
eller komprimeras den isotermiskt kon*
denseras en del av vattenångan till fina
droppar, dimma.
När luft komprimeras i en kompressor,
sker detta nära adiabatiskt, alltså med
relativt stark temperaturökning. Därför
inträffar trots volymminskningen ingen
kondensering omedelbart. Denna kommer
först när tryckluften avkyles ute i tryck*
luftnätet. Det utfällda vattnet kan orsaka
stora svårigheter, t. ex. genom att led*
ningarna vintertid frysa igen. I luftverk*
tygen kan frysning ske, trots att det icke
råder köldgrader, genom att tryckluften
avkyles vid expansionen i verktyget. Även
om ej frysning inträffar uppstå lätt ska*
dor genom att smörjmedlet i verktygen
bortsköljes. Dessa förslitas då snabbt och
måste ofta tagas ur drift för reparation.
Vidare kunna vattendroppar, som medföl*
ja tryckluften, omöjliggöra goda resultat
vid t. ex. sprutmålning eller renblåsning
av ömtåliga föremål.
Eftersom luft minskar i volym då den
avkyles vid konstant tryck får man ut
mindre arbete per kg av kall luft än av
varm. Det vore således mest ekonomiskt
att använda den vid komprimeringen upp*
värmda luften genast, innan den hunnit
avkylas. Så kan också ske, t. ex. vid
tryckluftdrivna smideshammare och heja*
re, som ligga nära kompressorcentralen
och ha värmeisolerade ledningar. Vid
drift av tryckluftverktyg däremot är tryck*
luftnätet vanligen så vitt förgrenat att
luften hinner nedkylas till omgivningens
temperatur innan den nått verktygen, med
därav följande vattenutfällning.
Av ovanstående framgår, att tryckluf*
ten innan den släppes ut i ledningsnätet
måste befrias från så mycket fuktighet
att risk för kondensering ej föreligger.
Detta sker med en efterkylare, vars prin*
cip är att nedkyla tryckluften till samma
eller lägre temperatur än den som råder
i ledningarna och avskilja det därvid
kondenserade vattnet.
En vanlig konstruktion av efterkylare
är en samling tuber, genom vilka kylvat*
ten ledes medan den varma tryckluften i
motsatt riktning strömmar kring tuberna.
Se fig. 1/6. Genom ledplåtar tvingas luf*
ten att passera vinkelrätt mot tuberna för
att erhålla god kylning. Emedan konden*
sätet utfälles i form av dimma har efter*
kylaren före avloppet en mekanisk vatten*
avskiljare, vilken genom att tvinga luften
till tvära riktningsändringar avskiljer vat*
tendropparna.
Trots vattenavskiljaren följer en viss del
av kondensatet med den strömmande luf*
ten och kan ej avskiljas förrän lufthastig*
heten minskat. Efterkylaren placeras där*
för före luftbehållaren, vars volym bör
vara riklig för att få tillräckligt låg luft*
hastighet. Fig. 1/4 visar efterkylarens läge i
samband med kompressor o. luftbehållare.
Effektiviteten hos efterkylaren framgår
av följande beräkningsxempel.
Givna data
p0= barometerstånd, (759 mm Hg) =
= 10300 kgf/m2
Pi = kompressionstryck, (7 at ö) = 80300
kgf/ m2
MASKINTEKNIK
579
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
