Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRYCKLUFT ANLÄGGNINGAR
Ett diagram för bestämning av tryck*
luftbehållarens volym finnes i fig. 1/5.
Den så beräknade behållarevolymen är
däremot ofta ej tillräckligt stor för att
luftbehållaren skall ha tillräcklig, tryckut*
jämnande betydelse vid varierande luft*
uttag. I synnerhet vid mindre anläggnin*
gar, där vart och ett av de anslutna verk*
tygens luftbehov utgör en stor del av an*
läggningens kapacitet, måste luftbehålla*
ren väljas betydligt större, om den skall
ha någon nämnvärd tryckutjämnande ver*
kan. Vid större kompressorer, över 600
m3/h, blir däremot i allmänhet varje en*
skilt förbrukningsställes luftbehov så liten
del av totala kapaciteten, att variationer*
na i den momentana luftförbrukningen
bli mindre. Man behöver då ej öka be*
hållaren så mycket över ovan angivna
storlek; ofta räcker det med en fördubb*
ling, dvs. för att få behållarevolymen i m3
divideras kapaciteten i m3/h med siffran
300 i stället för 600. Detta värde gäller
dock, som redan nämnts, endast för kom*
pressorkapaciteter över 600 m3/h. Vid
mindre kapaciteter bör behållaren väljas
förhållandevis större och större ju mindre
kompressorns storlek är.
Avskiljning av kondensat
Behållarens tredje funktion var att av*
skilja kondensat ur tryckluften. För att
kondensat över huvud taget skall kunna
avskiljas, måste temperaturen i luftbehål*
Iaren sjunka så mycket, att daggpunkten
för tryckluften underskrides. Se närmare
härom under rubriken efterkylare. Om
detta skall ske genom luftens avkylning
enbart i luftbehållaren, blir denna i regel
oformligt stor. Man utrustar därför, som
närmare framgår av det följande, anlägg*
ningen med en efterkylare, vilken inkopp*
las mellan kompressor och behållare. När
luften kyles i efterkylaren, utfaller fuk*
tigheten i form av fina vattendroppar
(dimma) i luften. Detta vatten avskiljes
ur luften, dels i den vattenavskiljare, som
vanligen är anordnad på efterkylarens av*
loppssida, dels i luftbehållaren. För att
luftbehållaren skall kunna fylla denna
funktion på ett tillfredsställande sätt, får
dess volym ej vara för liten, i vilket fall
luftrörelserna skulle bli så livliga i behål*
låren, att de fina vattenpartiklarna fortfa*
rande höll sig svävande.
En god metod för att få effektiv vatten*
avskiljning är att uppdela luftbehållaren i
två lika stora enheter. Det räcker då ofta
att välja varje behållares storlek lika med
kompressorkapaciteten i m3/h genom 600.
Har man ett vitt utgrenat tryckluftnät,
kan det i dylika fall också vara fördelak*
tigt att dela upp den andra behållaren i
flera enheter och placera en behållare i
ändan av varje stamledning till de olika
sektionerna av nätet. Man får på det sät*
tet den säkraste garantin för att tryckluf*
ten blir torr på förbrukningsstället. Man
vinner dessutom den fördelen, att behålla*
rens tryckutjämnande förmåga stiger, när
den ligger i närheten av förbrukningsstäl*
let.
Dimensioneringsdiagram
I diagram, fig. 1/5, har ovan rekom*
menderade regler för val av behållare*
storlek åskådliggjorts genom kurvor i ett
koordinatsystem med kompressorns kapa*
citet på den vertikala axeln och luftbe*
hållarens volym på den horisontella. Ge*
nom att båda axlarna valts med logarit*
misk skala har kurvorna blivit räta linjer.
Man kan lätt med hjälp av diagrammet
välja rätt behållarestorlek för viss kom*
pressorkapacitet, förutsatt att förhållan*
dena äro sådana, att diagrammet kan anses
vara tillämpligt.
Utförande
Behållaren skall vara så dimensione*
rad att den fyller myndigheternas ford*
ringar ifråga om säkerhet. För närvaran*
582
INGEN ]ÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
