- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 2. Maskinteknik /
640

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PUMPAR

Fig. 2/17. Inloppstriangel.

Fig. 2/18. Utloppstriangel.

Vid höga varvtal, temperaturer eller sug*
höjder bör hållas så liten som möjligt
för att minska den lokala trycksänkning
Ap/y, som uppstår vid skovlarnas början
och soin enligt Dahl beräknas enligt
Ap/y~ 1.6/z • Uj2/g.

Skovlarnas avloppsvinkel ß2 varierar för
vanliga pumpar mellan 14° och 30°, un*
dantagsvis upp till 50°, vid högtryckspum*
par för små vattenmängder förekomma
även vinklar på över 50°. En hjälp vid
beräkningen är att antaga ett visst förhål*
lande mellan c2u( = c2 • eos a2) och u0 ex.
0,6 à 0,85. Då man ur huvudekvationen och
pumpens varvtal bestämt u2 och D2 kan
man rita upp hastighetstrianglar (fig. 2/17
o. 2/18), vilka ånge skovlarnas riktning vid
in* och utlopp. Skovelprofilen mellan in*
och utlopp kan sedan konstrueras med
cirkelbågar eller beräknas med någon for*
mel. Som huvudregel gäller att skovel*
kanalen skall förlöpa med mjukast möjliga
vidgning utan tvära övergångar, så att
relativhastigheten w förändras jämnt och
lugnt (fig. 2/11 o. 14). Skövlar med in*
loppskanten nerdragen och krökning i
rymden kunna ej konstrueras lika lätt. Där
måste strömlinjer uppritas och projicieras
på koniska snitt som vid francisturbiner.

Vätskans väg efter pumphjulet

Vätskans hastighet omedelbart efter
pumphjulet är som regel avsevärt högre
än den ekonomiska hastigheten (1 à 3 m)
för rörledningen och skillnaden måste där*
för på lämpligt sätt omsättas i tryckenergi.
Detta åstadkommes på flera sätt: a) i en
s. k. glatt diffusorring, b) i en diffusör*
skovelkrans eller c) i en »snäcka», spiral.
Vanligen användes en glatt diffusorring
eller en diffusorskovelkrans i kombination
med en snäcka.

Glatt diffusorring. Fig. 2/19. När vätska
strömmar i en krökt bana i ett skovelfritt
rum gäller lagen cu • r = konst = c2iz • r2
varigenom c4k = c2m • r2/r4 och den ra*
diella hastigheten cr tecknas cr • r ■ b = konst.

Med en diffusorverkningsgrad = rjdiff ( = 50
à 70%) erhålles tryckåtervinsten enligt

Pi~Pi _ c22verki C4~

y - 2g ’ Vdiff

där c*verkl ~ ^ " C2u)2 + C2r2
och c42 = c4£.2 + c4r2

640

INGEN J ÖRS HANDBOKEN

Fig. 2/19. Snäcka med glatt diffusorring.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:04:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/2/0640.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free