Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PUMPAR
Fig. 2/23. Beräkning av pumpsnäckan.
ett ca 15% lägre cö dvs. taga en viss stöt?
förlust men i gengäld få en mindre frik*
tionsförlust (äjO,85Cö). Snäckans areor på
olika vinklar beräknas i allmänhet för
varje 45°.
n.D,
3(f
icp
Driftsförhållanden
Q^cp
’ 360
Pumpkarakteristika, tillåten sughöjd
I fig. 2/24 äro de förluster som i allmän*
het uppstå vid centrifugalpumpar schema*
tiskt åskådliggjorda för en centrifugalpump
med bakåtböjda skövlar och konstant
varvtal.
Den sålunda erhållna Q=H=kurvan, pum
pens karakieristika, visar hur pumpen rea
gerar med förändrad vätskemängd vid
olika mottryck (uppfordringshöjder). Van
ligen inritas pumpens karakteristika till
sammans med dess verkningsgrad V och
effektförbrukning, axeleffekten P (fig.
2/25). Den vätskemängd pumpen beräk*
nats för vid ifrågavarande varvtal Qber
ger ju pumpens bästa körpunkt, bästa v,
och på bägge sidor om denna punkt sjun«
ker v för att bli noll vid såväl Q = 0, den
s. k. dämda punkten, som vid H = 0 och
Q=Qmax•
Den för pumpens drift erforderliga
axeleffekten P ökar vid radialpumpar med
ökande vattenmängd (avtager något vid
största mängderna) under det att den vid
axialpumpar når sitt högsta värde vid
dämda punkten, Q = 0. Genom stötförlus*
terna vid hjulinlopp samt vid eventuella
diffusorskovlar sänkes ofta karakteristikan
så kraftigt vid små vattenmängder (Q <
< Q3). att den får en stigande labil del.
En sådan karakteristika kan vara mycket
oförmånlig vid t. ex. matarpumpar och
hydroforpumpar. Om uppfordringshöjden
får stiga till ett H*värde svarande mot
£>3 orkar pumpen ej längre hålla emot utan
vattnet börjar strömma baklänges genom
pumpen (jfr s. k. »pumpning» vid turbo*
kompressorer). Även vid mängdreglering
med strypventil kan en labil kurvgren in*
nebära avsevärda nackdelar (se reglering
av Q), varför konstruktören genom att
lägga pumphjulskovlarna hårt bakåt (dvs.
liten avloppsvinkel ß2), draga fram skov*
lama axiellt i hjulinloppet, utelämna dif*
fusorskovlarna eller genom en kombina*
tion av dessa åtgärder måste åstadkomma
en hela vägen stabil karakteristika.
Vid ändring av varvtalet från nt till n2
ändras vätskemängd Q, uppfordringshöjd
H och axeleffekt P enligt
Qi=öi
H2 = Ht
under förutsättning att verkningsgraden
är konstant: Vi = rl2- Detta antagande stäm*
mer väl vid ej alltför stora variationer i
varvtalet. Vid större varvtalsändringar kan
visserligen lagarna användas för approxi*
mativa beräkningar, men i viktigare fall
642
INGEN J ÖRS HANDBOKEN
Fig. 2/24. En centrifugalpumps karakte*
ristika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
