Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOLVÅNGMASKINER
Luftkylda kondensorer
Luftkylda kondensorer äro anordnade
på samma sätt som de evaporativa men
rörsystemet är inbyggt och luft blåses av
en fläkt över kylytan. De komma endast
till användning, där tillräckligt kylvatten
saknas.
Återkylning
Beteckningar:
Gj = vikt av luften som går ges
nom kylaren kg/h
tj och t = luftens temperatur vid dess
in? och avlopp °C
Gt och G2 = vattnets vikt vid dess ins och
avlopp kg/h
fi och t2 — vattnets temperatur °C
vt- och vß = luftens volym m3/kg
cpi och <pa = luftens mättningsgrad
cp = luftens spec. värme-0,24
yi och ya = ångans vikt kg/m3
ii och ia = ångans värmeinneh. kcal/kg
Q = värmemängd kcal/h
jR = gaskonstant för luft =
29,2-K=abs. temperatur °K
P — luftens tryck i kgf/m2
Om tillgången på kylvatten för en kons
densoranläggning är mindre än som ers
fordras, får samma vattenmängd cirkulera
genom en kylanordning och kondensorn.
För kylning användes diken, graderverk,
spridning i fria luften samt kyltorn, i vils
ka det i kondensorn avgivna värmet över*
föres till luften. I kyltorn, som numera
mest användes, får vattnet från fördels
ningsrännor och spridare droppa ned
över ett gallerverk, som bestrykes av lufs
ten. Den uppvärmes därvid och stiger
uppåt i tornet, vilket verkar som en skors
sten och åstadkommer erforderligt drag.
I fig. 3/5 visas en anordning, där lufs
ten genom vertikala väggar och horisons
Fig. 3/5. Anordning av kyltorn med ver=
tikala väggar och horisontala bottnar.
tala bottnar fördelas över hela gallervers
ket. Tornens höjd uppgå till 15—40 m,
varav en fjärdedel utgör gallerverk.
Värmets övergång till luften sker dels ges
nom direkt beröring dels genom avdunsts
ning. Luftens förmåga att upptaga fuks
tighet är beroende på dess mättningsgrad
och på egenskapen att vid uppvärmning
kunna upptaga ytterligare fuktighet. Luft
av temperaturen t° är mättad, när ångans
deltryck är lika med trycket av mättad
ånga vid denna temperatur. Ångans vikt
i 1 m3 luft är då y kg. Atmosfärisk luft ins
nehåller i allmänhet mindre ångmängd,
> y’
y kg/m3. Förhållandet <P — — kallas mätts
822
INGEN ]ÖRS HANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
