Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VATTENTURBINER
Definition
Med en gasturbin förstås en värme*
kraftmaskin, där alla rörliga huvudma*
skinelement äro roterande. Man skiljer
mellan gasturbiner med instationär för*
bränning (explosionsturbiner) och sådana
med stationär förbränning (liktrycksför*
bränningsturbiner).
Kap. i. Explosionsturbiner
Explosionsturbiner ha en termodyna*
misk arbetscykel analog med explosions*
motorernas. I en explosionsmotor utför
kolven såväl kompression som expansion.
Kolven ersättes vid explosionsturbi*
nen av en eller flera roterande kompres*
sorer samt en eller flera turbiner. Om nå*
gon eller några av kompressorerna äro av
kolvtyp, eller om en viss del av expan*
sionen sker i en kolvmaskin, betecknas
maskineriet enligt ovannämnda definition
ej såsom en gasturbin, även om huvudma*
skinen är en turbin. Kombinationer mel*
lan gasturbiner och explosionsmotorer, så*
som drivgasanläggningar typ Götaverken
och Sulzer, eller explosionsmotorer för*
sedda med avgasturbiner komma här ej att
behandlas utan hänvisas till avsnittet För=
bränningsmotorer.
Endast Holzwardts explosionsturbin har
uppnått användbara verkningsgrader, men
maskintypen har trots sina utomordent*
liga teoretiska förutsättningar likväl icke
visat sig ekonomiskt konkurrensduglig.
Den största utförda anläggningen har en
effekt av 3500 kW. Utförandet visas i
princip av fig. 1/1. Max. uppnådd termisk
verkningsgrad är ca 25 %. Arbetscykeln
motsvarar 2*taktsdieselmotorns, men verk*
ningsgraden är avsevärt lägre, dels på
grund av stora värmeledningsförluster till
väggar och munstycken, dels på grund av
låga turbin* och förbränningsverknings*
grader. Anläggningen består av två bränn*
kammare (4) (varav i schemat endast en
angivits) med vattenkylda väggar, en spol*
luftkompressor (2), en uppladdningskom*
pressor (3) för ett tryck av 3—4 at ö, en
högtrycksturbin (5) med vattenkylda mun*
stycken, skövlar och väggar och en låg*
trycksturbin (6). Kylvattnet cirkulerar ge*
nom resp mantlar och förångas delvis.
Ångan överhettas i en överhettare (8) och
avger i ångturbinen (1) en energi till*
räcklig för luftkompressorernas drift.
Bränslet (gas eller olja) införes under
uppladdningsperioden och tändes genom
tändstift. Explosionstrycket, ca 25—30
at ö, minskar under expansionsperioden.
Då värmefallet blir ogynnsamt lågt för
högtrycksturbinen, ledes gasen direkt till
lågtrycksturbinen. Efter slutexpansion sker
genomblåsning. Turbin verkningsgraderna
bli låga på grund av det varierande vär*
mefallet. Stora svårigheter ha varit att
övervinna för att ernå god förbränning
samt erforderlig driftsäkerhet. Speciellt ha
de vattenkylda turbinskovlarna givit an*
ledning till besvär. Genom liktrycksturbi*
882
INGEN JÖRSH ANDBOKEN
Fig. 1/1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
