- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 2. Maskinteknik /
941

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Allmänna definitioner och utgångsdata

I tab. 1:1 lämnas en sammanställning
av erhållna rost? och rostvärmebelast?
ningar. Beroende på bränslets mer eller
mindre godartade beskaffenhet och till?
gängligt drag kunna såväl högre som lägre
värden erhållas. Som framgår av tabellen
är rostbelastningen i kcal/m2h jämförelse?
vis oberoende av bränsleslag.

Rostbelastningens storlek begränsas ge?
nom risken för ofullständig förbränning,
ökning i flygkoksförlusten samt för vissa
bränslen genom kraterbildning i bränsle?
skiktet.

Vid nyanläggningar brukar ofta som
grund för rostytans dimensionering vid
såväl planroster och vanderroster som
stokrar och vid eldning med såväl stenkol
som kastved och träflis läggas en rost?
värmebelastning av 800 000 kca!/m2h be?
räknad vid normal belastning.

Brännkammarbelastning

B • ff kcal

Brännkammarbelastning = —y— (3)

där

Tab. 1:2. Brännkammarbelastning.

B = bränslemängd i kg/h
Hj = bränslets effektiva värmevärde i
kcal/kg

V = brännkammarvolym i m3

Med brännkammare eller eldstad förstås
det rum inom ångpannan, där det tillförda
bränslets värmeinnehåll genom förbrän?
ning frigöres.

Brännkammarbelastningens storlek be?
gränsas genom risken för ofullständig för?
bränning (flygkoks, sot, oförbrända gaser)
och för hög brännkammartemperatur, som
kan äventyra väggbeklädnadens (mur?
verkets) bestånd. Den fullständiga för?
bränningen gynnas genom tillförsel av
lämplig mängd sekundärluft under högt
tryck så att turbulens erhålles. Genom
anordning av kylytor i brännkammaren
hålles eldstadstemperaturen nere. För
brännkammarbelastningen gälla medelvär?
den enl. tab. 1: 2.

Vid nyanläggningar brukar ofta som
grund för dimensionering av brännkam?
marens volym, mätt innanför kyltuberna
och över fyrbädden, vid styckekoleldning
eller träeldning läggas en brännkammar?
belastning av 200 000 kcal/m3h, räknad vid
normal belastning. Vid kolpulvereldning
är den motsvarande siffran 150 000
kcal/m3h.

:

Eldvtebelastning

Å

Eldytebelastning = kg/mrh (4)
Fn

där Å — genererad ångmängd i kg/h, vanl
omräknad till normalånga (torr,
mättad ånga av 1 at a tryck, fram?
ställd av vatten med 0° C tempe?
ratur, dvs. med ett bildningsvärme
av 639 kcal/kg).

Fp = ångpannans eldyta (värmeyta) i m2.

Beträffande begreppet eldyta, se vidare
kap. 7.

Eldytebelastningens värden framgå av
tab. 1:3.

Eldningssätt Bränn» kammar» belastning i 1 000 kcal/n^h
Vanderrost med forcerat
drag och undermatnings?
rost för stenkol utan kyl?
väggar ................ 220— 2251
med kylväggar ........ 300— 450
Kolpulvereldning utan kyl?
väggar ................ 100— 150
med delvis kylväggar . . 150— 200
med fullständ. kylväggar 200— 250
med fullständ. kylväggar
och hörneldning ...... 300— 350
för lokomotiv ........ 1 000—1 500
Velox panna ............ 4 000—8 000
Olje? och gaseldning .... till 6 000

MASKINTEKNIK

941

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:04:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/2/0941.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free